De som jobbar ideellt blir belönade. De mår bättre och känner en meningsfullhet i livet. Det visar undersökningar. Men engagemanget börjar ofta med att man halkar in i det av en ren slump.
Det finns en känsla i samhället av att allt färre ställer upp. Den stämmer inte. Statistik visar att engagemanget och det ideella arbetet ligger stabilt på samma nivå år efter år. Varannan svensk (från 16 år och uppåt) engagerar sig ideellt. Denna siffra har legat ganska stabilt sedan undersökningarna, som görs vart fjärde år, började 1992.
Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån, möter tillfredställelse bland de som ställer upp. Med jämna mellanrum gör byrån en intervjuundersökning för att se vad deras volontärer tycker och känner. Siffrorna talar sitt tydliga språk.
– På frågan vad det ger volontärerna att engagera sig svarar 92 procent att de känner mer meningsfullhet i livet. Det ger dem mening att göra något för andra. 89 procent mår bättre tack vare engagemanget.
Aron Schoug, doktorand i pedagogik på Stockholms universitet, har skrivit boken Motivera ideella, och menar att vårt ideella engagemang ofta är resultatet av en slump, men att vi fortsätter på grund av tillfredsställelse.
– Det är ofta så att vi först bara halkar in i en verksamhet på grund av yttre motivation, för att vi behövs och för att något måste göras. Men för att vi ska bli kvar i verksamheten måste yttre motivation bli inre motivation, säger han.
– Vi kanske inser att personerna som är med i organisationen är härliga, att vi kan utvecklas, lära oss något, att vi kan dra nytta av någon erfarenhet som vi har från andra sammanhang.
En annan viktig sak, enligt Aron Schoug, är att vi får vara med och påverka hur föreningen utvecklas och känna att våra idéer får gehör:
– Uppfylls allt detta finns det en stor chans att vi kan gå från yttre motivation till inre motivation och bli eldsjälar.
2023-03-07