Motion – 2024 / 14

Styrelsen delar motionärens åsikt att demokratin i föreningen är viktig att vårda. Att SKB sedan instiftandet 1916 har utvecklats till att nu ha mer än 93 000 medlemmar och närmare 8 500 bostä- der fördelat på 148 fastigheter till ett värde om 26 miljarder kronor är en unik utveckling för en kooperativ hyresrättsförening i Sverige. Under åren har demokratin i föreningen av nödvändighet utvecklats. I styrelsen svar på motion 2024/6 finns en sammanfattning av denna resa. Redan 1933 övergick föreningen från en direkt demokrati till ett system med representativ demokrati.

Motionären menar att i takt med att en förening växer sker en förflyttning av ledningens fokus, från medlemmarna till föreningen i sig. I SKBs fall betyder detta att ledningen i första hand ser till vad som är bäst för ”företaget” SKB och först i andra hand ser till medlemmarnas bästa. Det är styrelsens bestämda uppfattning att föreningens medlemmar är föreningen. Föreningens bästa sammanfaller därmed med medlemmarnas bästa och vice versa. I sammanhanget är det dock viktigt att vara medveten om att med medlemmar avses här medlemmarna som kollektiv och över tid och inte en enskild medlem just nu. När det gäller medlemskollektivet i SKB är det uppenbart, och kanske även naturligt, att det på gruppnivå kan finnas intressekonflikter mellan medlemmarna. Det gäller till exempel mellan gruppen boende i föreningens äldre del av fastig- hetsbeståndet, med låga hyror och insatser, och gruppen boende i det nyproducerade fastighets- beståndet, med högre hyror och insatser. Det gäller även mellan gruppen hyresmedlemmar och gruppen kömedlemmar.

Motionären beskriver också att en förening som växer tenderar att utveckla sidoverksamheter. Detta skulle även gälla för SKB, vilket motionären säger sig ha 14 olika exempel på som han förbehåller sig rätten att redovisa först vid själva föreningsstämman. Detta är naturligtvis mycket svårt för styrelsen att bemöta. Motionärens svepande hänvisning till ”nätet” ger heller inte mycket ledning.

I ändamålsparagrafen i SKBs stadgarna går att läsa följande:

• 2 Ändamål och verksamhet

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att

1. förvärva äganderätt eller tomträtt till mark för bebyggelse och till bebyggda fastigheter,

1. bedriva byggnadsverksamhet för att i första hand upplåta bostadslägenheter med kooperativ hyresrätt för permanent boende åt föreningens medlemmar,

1. förvalta mark och byggnad varöver föreningen disponerar,

1. i samband med uthyrande av bostadslägenhet teckna kollektiv hemförsäkring för hyresgäst, samt

1. bedriva sådan annan verksamhet som står i samband med vad under 1–3 sägs.

Styrelsen anser att SKB bedriver verksamheten inom ramarna för föreningens stadgereglerade ändamål.

När det gäller punkten 5 i ändamålsparagrafen ger den föreningen möjlighet att utveckla bland annat sådan verksamhet som är helt nödvändig för att SKB över huvud taget vara aktuell för markanvisningar och för att detaljplan och bygglov ska vinna laga kraft. Sådan verksamhet kan handla om att i SKBs fastigheter inrymma lokaler för exempelvis förskolor, skapa p-platser och andra mobilitetslösningar samt delta i samfälligheter för till exempel avfallshantering. Det kan också handla om att genom lokala fastighetsägarföreningar delta i olika trygghetsskapande åtgärder i områden där SKBs fastigheter är belägna.

En annan viktig fråga som utvecklats sedan SKB bildades 1916 är frågan om var föreningen ska bygga. På den tiden ansågs exempelvis kvarteren Motorn-Vingen-Bälgen i Vasastan tillhöra Stockholms utmarker. Idag växer kommunerna i regionen alltmer ihop, i takt med att befolkningen växer. Om SKB även fortsättningsvis ska ha en möjlighet att leva upp till ändamålsparagrafens an- dra punkt måste föreningen söka mark även utanför Stockholms tullar. Därför har SKB i dagsläget

fastigheter i sex kommuner runt Stockholm och ytterligare under utveckling. Varken grundarna av SKB eller den styrelse som 1938 tog det då djärva beslutet att bygga kvarteret Markpundet i Åkeslund – det ansågs ligga långt utanför tullarna – hade troligen inte kunnat föreställa sig hur föreningen skulle se ut i framtiden.

Omsorgen om föreningen innebär att det är viktigt att styrelse, och även andra förtroendevalda, vid utförandet av sina uppdrag ställer sig frågan vad som ryms inom föreningens ändamål. Diskus- sioner kring detta är anledningen till att den treårsplan som för närvarande styr den operativa verksamheten är indelad i de tre verksamhetsområdena ”medlem och förening”, ”förvaltning” och ”nyproduktion”. SKB är i dagsläget Stockholmsregionens största privata hyresrättsaktör.

I sin verksamhet konkurrerar föreningen om mark och kompetent arbetskraft. Med 93 000 medlemmar, varav den helt övervägande delen är köande, krävs att föreningen även fortsätt- ningsvis producerar nya kooperativa hyresrätter där lämplig mark finns att tillgå. Vidare krävs att föreningen som stor fastighetsägare och samhällsaktör bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete. För detta krävs att SKB både kan behålla och attrahera den nödvändiga kompetensen. Kort sagt, för att SKB ska vara en relevant bostadsaktör för både boende och köande medlemmar krävs det ständig förnyelse och utveckling – inom ramen för föreningens ändamål. Enligt styrelsens upp- fattning sker denna förnyelse och utveckling med både föreningens och medlemmarnas bästa för ögonen.

Demokratin inom SKB utvecklas hela tiden som ovan beskrivits. Att nätverka och ta intryck av andra för utvecklingen av den egna verksamheten är i sig klokt. SKB är sedan ett antal år med i paraplyorganisationen Svensk kooperation av bland annat just det skälet. Likaledes talade Susanna Alexius, docent i företagsekonomi och forskningsledare vid Score, vid kvartersrådsdagen 2023. Hon talade kring temat hur det är att leda komplicerade organisationer. Enligt yrkande i motion 2021/14 pågår för närvarande ett arbete med att undersöka hur SKB kan anta Svensk kod för styr- ning av kooperativa och ömsesidiga företag och anpassa den till föreningens stadgar och styrdo- kument. Avsikten är att lägga fram ett förslag härom till föreningsstämman. SKB ser också positivt på att bidra till forskning när kontakt från akademin eller andra tas. SKB har exempelvis deltagit i forskningsprojektet Bostad 2.0 som drivs i KTHs regi.

Just nu pågår stadgerevision steg 2, i enlighet med det inriktningsbeslut som fullmäktige beslu- tade om hösten 2021. I det arbetet finns fullmäktigeledamöter jämte styrelsemedlemmar och tjänstemän representerade. Under våren kommer tre dialogmöten att arrangeras. Syftet med dessa är hämta in synpunkter på ändringsförslag så att dessa kan beaktas i arbetet med det kom- mande stadgeändringsförslaget.

Sammanfattningsvis gör styrelsen bedömningen att SKB under årens lopp, inklusive de senaste tio åren, framgångsrikt har klarat att utveckla både verksamheten och demokratin inom för- eningen, med beaktande av såväl föreningens som medlemmarnas bästa. Mot denna bakgrund anser styrelsen därför att det inte finns skäl att låta en extern part granska föreningens demo- kratiutveckling det senaste decenniet. Styrelsen gör även bedömningen att en sådan granskning i dagsläget inte är ekonomiskt försvarbar.