Motion – 2024 / 46

Motionären har alldeles rätt i sin slutsats – att det är ett mycket lågt antal medlemmar som kom- mer till lägenhetsvisningar. Det förslag motionären lämnar skulle dock vara en mycket kostsam lösning på ett problem som i grunden beror på att det saknas tillämpningsregler för uthyrnings- processen.

I SKB kan medlemmarna, till skillnad från vad som gäller hos privata, allmännyttiga och andra kooperativa bostadsföretag samt hos bostadsförmedlingen, göra obegränsat antal intressean- mälningar, avstå från att komma till visning trots att man har kötid som gör att man är en av de 60 medlemmar som kallas till visning och därefter tacka nej obegränsat antal gånger, utan några som helst konsekvenser. Man kan som medlem även tacka ja efter visning och sedan ångra sig när man erbjuds att skriva kontrakt (så kallat nej efter ja). Inte heller detta leder till några konsekvenser. Därtill har uthyrningen diskussioner, så gott som varje vecka, med medlemmar som tecknat kontrakt och som vill annullera det några dagar senare därför att en mer intressant lägenhet publicerats. Dessa oinskränkta rättigheter och förslag på lösningar har beskrivits i rapport 2019-01-25 ”Parlamentariska systemet och turordning”. Förslagen kommer att utgöra grund för förslag från styrelsen om att införa möjlighet till tillämpningsregler för uthyrnings- processen, i likhet med hur det fungerar hos andra fastighetsägare. Förslaget är inkluderat i uppdraget till projektgruppen för stadgerevision steg 2, vars arbete pågår. Styrelsen kommer att redovisa förslag till ändrade stadgar för alla medlemmar under december 2024.

Styrelsen vill dock redan i detta sammanhang framhålla några faktauppgifter som styrker behovet av tillämpningsregler, nämligen följande.

Under 2023 publicerades 992 lägenheter för uthyrning. Till dessa gjordes 227 947 intresseanmälningar, det vill säga i genomsnitt 230 intresseanmälningar per lägenhet. För dessa lägenheter skickades 59 870 kallelser till lägenhetsvisningar. Av dessa var det 14 400 som tackade ja till att gå vidare i uthyrningsprocessen. Vid 793 tillfällen blev det därefter nej efter ja. Det vill säga att för 80 procent av alla dessa publicerade lägenheter var det en medlem som gjort intresseanmälan, fått kallelse till visning, tackat ja efter visning och sedan hoppat av vid erbjudande om kontrakt.

Den som faktiskt tecknade kontrakt på en publicerad lägenhet stod i genomsnitt på 17:e plats när publiceringstiden löpte ut. Styrelsen gör bedömningen att sistnämnda förhållande aktivt bidrar till att medlemmar inte går på visning; man tror inte att det är någon idé att gå på visning om man står så långt ned som på 17:e plats.

SKB använder ett standardsystem för sin förvaltning, uthyrning och medlemsadministration. Systemet har redan en mängd SKB-anpassade lösningar. Dessa är mycket kostsamma och ofta orsak till driftstörningar. Att införa ett ytterligare steg i uthyrningsprocessen skulle kräva ytterligare en mycket kostsam anpassning. Baserat på erfarenhet från tidigare SKB-anpassad utveckling i det aktuella systemet kan kostnaden för en sådan kundunik lösning uppskattas till minst en miljon kronor att utveckla, sannolikt mer. Därtill kommer årliga support- och underhållskostnader på minst 200 000 kronor. Det är dessutom inte osannolikt att leverantören skulle avböja att göra anpassningen, då lösningen bara skulle användas av SKB.

Med tanke på att det motionären föreslår är en kostsam lösning på ett problem som i grunden beror på avsaknad av tillämpningsregler för uthyrningsprocessen kan styrelsen inte tillstyrka förslaget, även om styrelsen delar motionärens uppfattning gällande problemet med för få deltagare på SKBs lägenhetsvisningar.