Motion – 2005 / 22
År: 2005
Nummer: 22
Motionsställare: Kvartersrådet i Munin genom Lars Wernerson m fl
Att frångå 2003 års principer för hyressättning
Vi boende i kv Munin (Vanadisvägen/Hagagatan) föreslår i denna motion SKBs fullmäktige besluta att frångå de nya principer för hyressättning som genomfördes 2003.
Efter 2 år av hyressättning enligt de nya värdebaserade principerna har våra farhågor besannats. SKBs styrelse har fått handlingsfrihet att helt oberoende produktionskostnader kraftigt differentiera hyror mellan olika förvaltningsenheter. Den nya hyressättningen har för hyresgäster i Munin medfört dubbelt så stora hyreshöjningar som för de hyresgäster i SKB som fått lägst hyreshöjningar – en marknadsanpassning av hyrorna som inte hör hemma i en kooperativ bostadsförening och som vi inte kan acceptera.
Föreningens hyror sätts numera utifrån ”en bedömning av hur medlemmarna i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter”. Som grund för en sådan bedömning har ett urval av SKBs hyresgäster i en telefonenkät fått svara på hur man värderar olika bostadsområden utifrån geografiskt läge, fastighetens ålder och standard. På alla punkter hamnar, enligt er utsago, Vasastaden i denna undersökning i topp – överhuvudtaget är innerstaden en attraktivare plats att bo på än ytterstaden och förorterna. Som man ropar får man svar – vi anser att denna enkät helt missar målet, hur skall några andra än vi som bor i Munin kunna värdera hur det är att bo i Munin. Vidare innebär fastighetens ålder för oss i Munin en i flera avseenden lägre standard – standard mäts i undersökningen enbart efter huruvida lägenheten har modernt kök och badrum.
På senaste stormötet ansåg SKB att de gamla husen i Vasastaden har samma höga standard som SKBs nybyggda hus. Detta är väl i alla fall en sanning med modifikation. Vi tar några exempel:
· Munin-husen är SKBs enda RADONHUS. Detta har ingen av oss boende känt till. Det fick vi veta först när vi till vår stora förskräckelse läste om det i Vi i SKB i höstas.
· Hissarna går till entréplanet. Sedan får vi gå nedför en mindre trappa och därefter nedför en tvärbrant trappa för att nå källaren, där tvättstugan ligger. I nya hus ligger väl tvättavdelningen i gatuplanet eller går hissen ända ner?
· Lägenheterna i Munin är lyhörda, mer än vad som är vanligt i nyare hus.
När en boende Hagagatan 42 skall gå ut med en soppåse och hem igen ska den personen gå in och ut i 16 dörrar, åka hiss två gånger, gå över innergården två gånger och upp och ner för sex trappor. Sopnedkastet ligger innanför ytterporten Vanadisvägen 8. Vi klagar inte, men är det högsta standard?
Nuvarande hyressättningsprincip ”hur mycket en hyresgäst i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter” kan få till följd att en ”genomsnittlig” SKB-medlem inte har råd att bosätta sig i en SKB-lägenhet i innerstaden. Det är därför en principiellt viktig fråga för föreningen. Det är svårt att förstå hur SKB kan genomdriva hyreshöjningar som i värsta fall tvingar hyresgäster från sina lägenheter – fler hyresgäster i Munin är oroliga för att inte kunna bo kvar. SKB sviker med nuvarande principer för hyressättning en idé som varit grundläggande inom SKB, att det ska vara turordning som avgör vilken lägenhet en medlem kan få – nu är det i stället penningen som i ökad utsträckning styr.
Vi anser att en hyressättning i SKB måste utgå från förvaltningsenhetens egna kostnader – att det sedan efter vissa kriterier sker en omfördelning för att jämna ut kostnader för exempelvis ombyggnad är rimligt, men det finns ingen rättvisa i att vissa ska bidra med mer bara för att de anses ligga i attraktiva lägen. En hyresgäst måste kunna göra en rimlig bedömning av hur hyran kommer att utvecklas. Faktum är att en hyresgäst i SKB i dag inte kan få specificerat vad för kostnader som ingår i hyran. SKBs styrelse kan i princip sätta vilka hyror som helst utan att precisera på vilka grunder.
I de nya principerna för hyressättning har SKB övergett en kostnadsbaserad hyressättning baserad på produktionskostnader för en värdebaserad som baseras på något slags upplevelsevärde. Det är inte förenligt med intentionerna i lagstiftningen för kooperativ hyresrätt om klara regler för beräkning av hyran och en acceptabel likabehandling av hyresgästerna.
Vi anser att den nuvarande värdebaserade hyressättningen ska överges – den borgar för godtycklig hyressättning från SKB och minimal förutsebarhet för hyresgästen. Vi föreslår istället en återgång till en produktionsbaserad hyressättning med klara kopplingar till faktiska kostnader.
Efter 2 år av hyressättning enligt de nya värdebaserade principerna har våra farhågor besannats. SKBs styrelse har fått handlingsfrihet att helt oberoende produktionskostnader kraftigt differentiera hyror mellan olika förvaltningsenheter. Den nya hyressättningen har för hyresgäster i Munin medfört dubbelt så stora hyreshöjningar som för de hyresgäster i SKB som fått lägst hyreshöjningar – en marknadsanpassning av hyrorna som inte hör hemma i en kooperativ bostadsförening och som vi inte kan acceptera.
Föreningens hyror sätts numera utifrån ”en bedömning av hur medlemmarna i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter”. Som grund för en sådan bedömning har ett urval av SKBs hyresgäster i en telefonenkät fått svara på hur man värderar olika bostadsområden utifrån geografiskt läge, fastighetens ålder och standard. På alla punkter hamnar, enligt er utsago, Vasastaden i denna undersökning i topp – överhuvudtaget är innerstaden en attraktivare plats att bo på än ytterstaden och förorterna. Som man ropar får man svar – vi anser att denna enkät helt missar målet, hur skall några andra än vi som bor i Munin kunna värdera hur det är att bo i Munin. Vidare innebär fastighetens ålder för oss i Munin en i flera avseenden lägre standard – standard mäts i undersökningen enbart efter huruvida lägenheten har modernt kök och badrum.
På senaste stormötet ansåg SKB att de gamla husen i Vasastaden har samma höga standard som SKBs nybyggda hus. Detta är väl i alla fall en sanning med modifikation. Vi tar några exempel:
· Munin-husen är SKBs enda RADONHUS. Detta har ingen av oss boende känt till. Det fick vi veta först när vi till vår stora förskräckelse läste om det i Vi i SKB i höstas.
· Hissarna går till entréplanet. Sedan får vi gå nedför en mindre trappa och därefter nedför en tvärbrant trappa för att nå källaren, där tvättstugan ligger. I nya hus ligger väl tvättavdelningen i gatuplanet eller går hissen ända ner?
· Lägenheterna i Munin är lyhörda, mer än vad som är vanligt i nyare hus.
När en boende Hagagatan 42 skall gå ut med en soppåse och hem igen ska den personen gå in och ut i 16 dörrar, åka hiss två gånger, gå över innergården två gånger och upp och ner för sex trappor. Sopnedkastet ligger innanför ytterporten Vanadisvägen 8. Vi klagar inte, men är det högsta standard?
Nuvarande hyressättningsprincip ”hur mycket en hyresgäst i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter” kan få till följd att en ”genomsnittlig” SKB-medlem inte har råd att bosätta sig i en SKB-lägenhet i innerstaden. Det är därför en principiellt viktig fråga för föreningen. Det är svårt att förstå hur SKB kan genomdriva hyreshöjningar som i värsta fall tvingar hyresgäster från sina lägenheter – fler hyresgäster i Munin är oroliga för att inte kunna bo kvar. SKB sviker med nuvarande principer för hyressättning en idé som varit grundläggande inom SKB, att det ska vara turordning som avgör vilken lägenhet en medlem kan få – nu är det i stället penningen som i ökad utsträckning styr.
Vi anser att en hyressättning i SKB måste utgå från förvaltningsenhetens egna kostnader – att det sedan efter vissa kriterier sker en omfördelning för att jämna ut kostnader för exempelvis ombyggnad är rimligt, men det finns ingen rättvisa i att vissa ska bidra med mer bara för att de anses ligga i attraktiva lägen. En hyresgäst måste kunna göra en rimlig bedömning av hur hyran kommer att utvecklas. Faktum är att en hyresgäst i SKB i dag inte kan få specificerat vad för kostnader som ingår i hyran. SKBs styrelse kan i princip sätta vilka hyror som helst utan att precisera på vilka grunder.
I de nya principerna för hyressättning har SKB övergett en kostnadsbaserad hyressättning baserad på produktionskostnader för en värdebaserad som baseras på något slags upplevelsevärde. Det är inte förenligt med intentionerna i lagstiftningen för kooperativ hyresrätt om klara regler för beräkning av hyran och en acceptabel likabehandling av hyresgästerna.
Vi anser att den nuvarande värdebaserade hyressättningen ska överges – den borgar för godtycklig hyressättning från SKB och minimal förutsebarhet för hyresgästen. Vi föreslår istället en återgång till en produktionsbaserad hyressättning med klara kopplingar till faktiska kostnader.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
SKBs riktlinjer för hyressättning fastställdes av föreningsstämman 2003 och har därmed varit gällande under två år. En av avsikterna med de nya riktlinjerna var att hyressättningen skulle bli något mer värdebaserad. De tidigare riktlinjerna hade bl a fått kritik för att de riskerade att konservera orättvisa hyresskillnader. Som exempel nämndes att nyproducerade lägenheter med hög hyra riskerade att alltid ligga högt över andra hyror även efter en lång tidsperiod när fastigheten ifråga blivit äldre och standardskillnader gentemot andra fastigheter hade minskat.
Sedan de nya riktlinjerna infördes har två hyressamråd genomförts. Några dramatiska effekter av de nya riktlinjerna kan knappast sägas ha uppträtt, vilket heller inte varit avsikten. Kvarteret Munin och vissa andra kvarter har de båda åren fått hyreshöjningar som med 6 kr/kvm överstigit den genomsnittliga hyreshöjningen. Fastigheterna har därvid bedömts ha ett förhållandevis högt relativt värde, vilket i kombination med en måttlig hyresnivå har motiverat den något högre hyreshöjningen. Hyresfördelningen ligger dessutom i linje med den genomsnittliga medlemmens uppfattning enligt den hyresenkät som genomfördes bland föreningens medlemmar 2004.
Motionärerna ger exempel på att kvarteret i vissa avseenden har en låg standard jämfört med nyproducerade fastigheter. Detta är ett riktigt påpekande men samtidigt har kvarteret också en betydligt lägre hyresnivå. En fastighets standardnivå spelar givetvis roll vid hyressättningen.
Motionärerna föreslår också en återgång till en kostnadsbaserad hyressättning. Styrelsen anser att det vore att ta flera steg tillbaka. Kostnadsbaserad hyressättning övergavs på 80-talet bl a av skälet att det var orättvist. SKBs nya riktlinjer för hyressättning ger hyror som bättre speglar den enskilde hyresgästens värdering av den egna lägenheten.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå motionen
Sedan de nya riktlinjerna infördes har två hyressamråd genomförts. Några dramatiska effekter av de nya riktlinjerna kan knappast sägas ha uppträtt, vilket heller inte varit avsikten. Kvarteret Munin och vissa andra kvarter har de båda åren fått hyreshöjningar som med 6 kr/kvm överstigit den genomsnittliga hyreshöjningen. Fastigheterna har därvid bedömts ha ett förhållandevis högt relativt värde, vilket i kombination med en måttlig hyresnivå har motiverat den något högre hyreshöjningen. Hyresfördelningen ligger dessutom i linje med den genomsnittliga medlemmens uppfattning enligt den hyresenkät som genomfördes bland föreningens medlemmar 2004.
Motionärerna ger exempel på att kvarteret i vissa avseenden har en låg standard jämfört med nyproducerade fastigheter. Detta är ett riktigt påpekande men samtidigt har kvarteret också en betydligt lägre hyresnivå. En fastighets standardnivå spelar givetvis roll vid hyressättningen.
Motionärerna föreslår också en återgång till en kostnadsbaserad hyressättning. Styrelsen anser att det vore att ta flera steg tillbaka. Kostnadsbaserad hyressättning övergavs på 80-talet bl a av skälet att det var orättvist. SKBs nya riktlinjer för hyressättning ger hyror som bättre speglar den enskilde hyresgästens värdering av den egna lägenheten.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå motionen
Hyresutskottets utlåtande över motionerna 21, 22 och 23
De nya riktlinjerna för hyressättning av bostadslägenheterna antogs av stämman 2003 och har hittills tillämpats under två samråd. Enligt hyresutskottets uppfattning ger de av stämman antagna principerna god vägledning för det arbete som företas vid samråden. Emellertid bör en utvärdering avvakta ytterligare en tid. Som bekant bestämdes redan 2003 att en utvärdering också skall göras efter 5 års tillämpning, vilket enligt hyresutskottets uppfattning också utgör en rimlig prövotid för det nya systemet. Innan denna kommande utvärdering bör inga nya riktlinjer antas för hyressättningen.
Enligt hyresutskottets uppfattning skall gällande hyressättningsprinciper leda till, att likvärdiga fastigheter inom likvärdiga områden skall ha samma hyra samt att ytterområden skall ha en något lägre hyra än innerstan.
De nya riktlinjerna för hyressättning av bostadslägenheterna antogs av stämman 2003 och har hittills tillämpats under två samråd. Enligt hyresutskottets uppfattning ger de av stämman antagna principerna god vägledning för det arbete som företas vid samråden. Emellertid bör en utvärdering avvakta ytterligare en tid. Som bekant bestämdes redan 2003 att en utvärdering också skall göras efter 5 års tillämpning, vilket enligt hyresutskottets uppfattning också utgör en rimlig prövotid för det nya systemet. Innan denna kommande utvärdering bör inga nya riktlinjer antas för hyressättningen.
Enligt hyresutskottets uppfattning skall gällande hyressättningsprinciper leda till, att likvärdiga fastigheter inom likvärdiga områden skall ha samma hyra samt att ytterområden skall ha en något lägre hyra än innerstan.
Beslut
Föreningsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag
att avslå motionen.
att avslå motionen.