Motion – 2004 / 6
År: 2004
Nummer: 6
Motionsställare: Carl-Henric Bramelid, fullmäktig för köande medlemmar
En medlem en röst
Vid senaste ordinarie stämma så var det några frågor där man kunde tycka att stadgarna lade hinder i vägen i stället för att vara till hjälp. Det handlade bland annat om hur man får utforma medlemsavgiften.
Ett ämne som inte behandlas i stadgarna är om föreningen får uppta förlagslån/-andelar och på vilket sätt det ska utformas och av vem. Förlagslån/-andel är ett mellanting mellan vanliga lån och insatskapital.
Som motionären har uppfattat läget så har man haft fullmäktige inom SKB sedan någon gång andra hälften på 1970-talet. Fullmäktige har haft samma princip hela tiden, att majoriteten tillsätts av de boende, fast det finns fler medlemmar som är köande. Borde inte det strida mot den grundläggande principen en medlem – en röst?
Därför yrkar motionären
att fullmäktige/styrelsen tillsätter en arbetsgrupp som ska se över vår stadgar i motionens anda
Ett ämne som inte behandlas i stadgarna är om föreningen får uppta förlagslån/-andelar och på vilket sätt det ska utformas och av vem. Förlagslån/-andel är ett mellanting mellan vanliga lån och insatskapital.
Som motionären har uppfattat läget så har man haft fullmäktige inom SKB sedan någon gång andra hälften på 1970-talet. Fullmäktige har haft samma princip hela tiden, att majoriteten tillsätts av de boende, fast det finns fler medlemmar som är köande. Borde inte det strida mot den grundläggande principen en medlem – en röst?
Därför yrkar motionären
att fullmäktige/styrelsen tillsätter en arbetsgrupp som ska se över vår stadgar i motionens anda
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Förlagslån är som motionären säger en mellanform mellan insatskapital och vanligt lån. I allmänhet används den för att skapa möjligheter för andra än företagets ägare – i SKBs fall medlemmarna – att tillskjuta riskkapital. Förlagslånen löper vanligtvis med högre ränta än vanliga inteckningslån.
Ett viktigt syfte med de stadgeändringar som genomfördes 1997 och 2001 var att – bl a som en följd av statsmakternas minskade engagemang i bostadsbyggandet – öka tillgången till riskkapital. Detta har också åstadkommits, dels genom att omvandla bosparandet från kredit till eget kapital, dels genom att öka insatsernas storlek. Utöver detta bidrar också fonderade överskottsmedel till att skapa en bas för fortsatt nyproduktion. Med den sunda ekonomi SKB har idag är det också förhållandevis lätt att låna till förmånliga villkor.
Mot bakgrund av ovanstående förefaller inte förlagslån vara aktuellt som finansieringsalternativ i dagsläget. I samband med en framtida stadgeöversyn kan dock en grundligare utvärdering aktualiseras.
SKBs struktur med många medlemmar har gjort det nödvändigt att införa en representativ demokrati. Medlemmarna samlas på medlemsmöten och utser där representanter som får fullmakt att företräda dem när föreningens högsta instans, fullmäktige, sammanträder. Stämman utser föreningens styrelse som leder arbetet under verksamhetsåret. SKBs demokratiska struktur motsvarar den vanliga strukturen för föreningar som är så stora att de måste tillämpa representativ demokrati. På en punkt skiljer sig dock SKB. Medlemmarna indelas i två grupper. De som hyr bostadslägenheter i föreningens fastigheter kallas för hyresmedlemmar. Övriga medlemmar kallas för köande medlemmar.
Stadgarna ger hyresmedlemmarna ett större inflytande över föreningens verksamhet än vad de köande medlemmarna har. I SKBs 21 § anges att de köande medlemmarna högst får motsvara 40 % av fullmäktige.
SKBs framtidsgrupp föreslog i sin rapport SKB 2000 Kooperation för rättvisa, inflytande och delaktighet i oktober 1997 att begränsningen till 40 % för de köande fullmäktige skulle slopas och att reglerna skulle ändras så att en ledamot och suppleant får utses per påbörjat 1000-tal medlemmar i en förvaltningsenhet resp bland de köande medlemmarna. Detta skulle enligt framtidsgruppens beräkningar ge en liten övervikt i antal för de köandes fullmäktige.
Förslaget diskuterades sedan på medlemsmötena under våren 1998, men möttes där av ett stort motstånd. Detta resulterade i att den handlingsplan som lades fram för fullmäktige i november 1998 och som byggde på framtidsgruppens rapport innehöll följande formulering. ”- – – Med hänsyn till hyresmedlemmarnas stora ekonomiska ansvar för verksamheten och starka knytning till föreningen bör regeln om att de fullmäktigeledamöter som representerar hyresmedlemmarna skall utgöra minst 60 procent av fullmäktigeförsamlingen behållas.”
Detta är ett uttryck för uppfattningen att de beslut som stämman fattar och den verksamhet som SKB bedriver är av större betydelse för en medlem som bor i föreningens fastighet, än för en medlem som står i föreningens kö.
Med den skillnad som finns i representation mellan boende och köande medlemmar tillgodoses de boendes behov av en möjlighet att påverka villkoren för sitt boende.
SKBs styrelse finner därför att nuvarande representation är väl avvägd och ser ingen anledning att ändra de olika medlemsgruppernas olika representation.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå motionen
Ett viktigt syfte med de stadgeändringar som genomfördes 1997 och 2001 var att – bl a som en följd av statsmakternas minskade engagemang i bostadsbyggandet – öka tillgången till riskkapital. Detta har också åstadkommits, dels genom att omvandla bosparandet från kredit till eget kapital, dels genom att öka insatsernas storlek. Utöver detta bidrar också fonderade överskottsmedel till att skapa en bas för fortsatt nyproduktion. Med den sunda ekonomi SKB har idag är det också förhållandevis lätt att låna till förmånliga villkor.
Mot bakgrund av ovanstående förefaller inte förlagslån vara aktuellt som finansieringsalternativ i dagsläget. I samband med en framtida stadgeöversyn kan dock en grundligare utvärdering aktualiseras.
SKBs struktur med många medlemmar har gjort det nödvändigt att införa en representativ demokrati. Medlemmarna samlas på medlemsmöten och utser där representanter som får fullmakt att företräda dem när föreningens högsta instans, fullmäktige, sammanträder. Stämman utser föreningens styrelse som leder arbetet under verksamhetsåret. SKBs demokratiska struktur motsvarar den vanliga strukturen för föreningar som är så stora att de måste tillämpa representativ demokrati. På en punkt skiljer sig dock SKB. Medlemmarna indelas i två grupper. De som hyr bostadslägenheter i föreningens fastigheter kallas för hyresmedlemmar. Övriga medlemmar kallas för köande medlemmar.
Stadgarna ger hyresmedlemmarna ett större inflytande över föreningens verksamhet än vad de köande medlemmarna har. I SKBs 21 § anges att de köande medlemmarna högst får motsvara 40 % av fullmäktige.
SKBs framtidsgrupp föreslog i sin rapport SKB 2000 Kooperation för rättvisa, inflytande och delaktighet i oktober 1997 att begränsningen till 40 % för de köande fullmäktige skulle slopas och att reglerna skulle ändras så att en ledamot och suppleant får utses per påbörjat 1000-tal medlemmar i en förvaltningsenhet resp bland de köande medlemmarna. Detta skulle enligt framtidsgruppens beräkningar ge en liten övervikt i antal för de köandes fullmäktige.
Förslaget diskuterades sedan på medlemsmötena under våren 1998, men möttes där av ett stort motstånd. Detta resulterade i att den handlingsplan som lades fram för fullmäktige i november 1998 och som byggde på framtidsgruppens rapport innehöll följande formulering. ”- – – Med hänsyn till hyresmedlemmarnas stora ekonomiska ansvar för verksamheten och starka knytning till föreningen bör regeln om att de fullmäktigeledamöter som representerar hyresmedlemmarna skall utgöra minst 60 procent av fullmäktigeförsamlingen behållas.”
Detta är ett uttryck för uppfattningen att de beslut som stämman fattar och den verksamhet som SKB bedriver är av större betydelse för en medlem som bor i föreningens fastighet, än för en medlem som står i föreningens kö.
Med den skillnad som finns i representation mellan boende och köande medlemmar tillgodoses de boendes behov av en möjlighet att påverka villkoren för sitt boende.
SKBs styrelse finner därför att nuvarande representation är väl avvägd och ser ingen anledning att ändra de olika medlemsgruppernas olika representation.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå motionen
Beslut
Föreningsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag att avslå motionen