Motion – 2003 / 4
År: 2003
Nummer: 4
Motionsställare: Lars Lingvall, hyresmedlem i kv Segelbåten
Förslagsrätt för motionär vid föreningsstämman
Varje medlem kan lämna in förslag i form av motioner som behandlas i SKB:s högsta beslutande organ, föreningsstämman, efter beredning av styrelsen. Det är en grundsten i SKB:s demokratiska uppbyggnad.
Medlemmen får också närvara vid föreningsstämman och tala för sitt förslag. Det är utmärkt. Men han eller hon får inte samtidigt framföra något yrkanden. Jag har svårt att se skälet till det och ser i stället flera nackdelar med nuvarande ordning.
Motionsrätten innebär en positiv syn på varje medlems vilja och möjligheter att bidra till utvecklingen av SKB. Men om en motionär efter att ha läst styrelsens yttrande och tagit intryck av det skulle vilja modifiera sitt förslag finns det i princip ingen möjlighet att göra det. Inte heller kan ytterligare tankearbete och diskussioner efter det att motionen har avlämnats tas till vara genom ett förändrat förslag.
Det innebär att det engagemang som motionsrätten uppmuntrar i nästa steg kvävs av frånvaron av förslagsrätt. Det är varken rimligt eller lämpligt.
I en motionsdebatt vid föreningsstämman kan det också uppstå tveksamhet genom att närvarande som inte har uppmärksammat att en talare är motionär som saknar förslagsrätt trott sig uppfatta ett yrkande om bifall till motionen. I vissa fall har då en röstberättigad fullmäktig strax före beslut i frågan fått yrka bifall till motionärens förslag. Det har också förekommit att en motionär framfört ett modifierat förslag från talarstolen – utan att kunna yrka bifall till det – och en röstberättigad fullmäktig sedan yrkat bifall till förslaget.
Spärren mot att framföra förslag fungerar därmed inte som en absolut spärr – som det inte heller bör vara – utan upplevs snarast som ett byråkratiskt hinder.
Ett förslags tyngd och värde bör avgöra om föreningsstämman bifaller eller avslår det – inte procedurregler som försvårar för att förslaget tas upp till avgörande.
Jag har svårt att se anledningen till frånvaron av förslagsrätt för en motionär som inte är fullmäktig och därmed inte har vare sig förslagsrätt eller rösträtt. Eftersom en motionär får tala skulle inte debattiden förlängas märkbart om han eller hon också fick framföra ett yrkande. Tiden skulle tvärtom kunna minska – den som inte får yrka kan känna sig tvingad att tala extra länge för att övertyga någon om att yrka i sitt ställe.
Sammanfattningsvis anser jag att en motionär – utöver att tala vid föreningsstämman vid behandlingen av sin motion – bör få framföra yrkanden i frågan. Det skulle understryka SKB:s positiva syn på demokrati och medlemsengagemang, samtidigt som behandlingen av motionen skulle gå smidigare.
Med det anförda yrkar jag att föreningsstämman beslutar
att 27 § andra stycket andra meningen i SKB:s stadgar ändras från ”Motionär har rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion och delta i överläggningarna om denna.” till ”Motionär har rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion samt delta i överläggningarna om den och därvid framföra yrkanden.”
Medlemmen får också närvara vid föreningsstämman och tala för sitt förslag. Det är utmärkt. Men han eller hon får inte samtidigt framföra något yrkanden. Jag har svårt att se skälet till det och ser i stället flera nackdelar med nuvarande ordning.
Motionsrätten innebär en positiv syn på varje medlems vilja och möjligheter att bidra till utvecklingen av SKB. Men om en motionär efter att ha läst styrelsens yttrande och tagit intryck av det skulle vilja modifiera sitt förslag finns det i princip ingen möjlighet att göra det. Inte heller kan ytterligare tankearbete och diskussioner efter det att motionen har avlämnats tas till vara genom ett förändrat förslag.
Det innebär att det engagemang som motionsrätten uppmuntrar i nästa steg kvävs av frånvaron av förslagsrätt. Det är varken rimligt eller lämpligt.
I en motionsdebatt vid föreningsstämman kan det också uppstå tveksamhet genom att närvarande som inte har uppmärksammat att en talare är motionär som saknar förslagsrätt trott sig uppfatta ett yrkande om bifall till motionen. I vissa fall har då en röstberättigad fullmäktig strax före beslut i frågan fått yrka bifall till motionärens förslag. Det har också förekommit att en motionär framfört ett modifierat förslag från talarstolen – utan att kunna yrka bifall till det – och en röstberättigad fullmäktig sedan yrkat bifall till förslaget.
Spärren mot att framföra förslag fungerar därmed inte som en absolut spärr – som det inte heller bör vara – utan upplevs snarast som ett byråkratiskt hinder.
Ett förslags tyngd och värde bör avgöra om föreningsstämman bifaller eller avslår det – inte procedurregler som försvårar för att förslaget tas upp till avgörande.
Jag har svårt att se anledningen till frånvaron av förslagsrätt för en motionär som inte är fullmäktig och därmed inte har vare sig förslagsrätt eller rösträtt. Eftersom en motionär får tala skulle inte debattiden förlängas märkbart om han eller hon också fick framföra ett yrkande. Tiden skulle tvärtom kunna minska – den som inte får yrka kan känna sig tvingad att tala extra länge för att övertyga någon om att yrka i sitt ställe.
Sammanfattningsvis anser jag att en motionär – utöver att tala vid föreningsstämman vid behandlingen av sin motion – bör få framföra yrkanden i frågan. Det skulle understryka SKB:s positiva syn på demokrati och medlemsengagemang, samtidigt som behandlingen av motionen skulle gå smidigare.
Med det anförda yrkar jag att föreningsstämman beslutar
att 27 § andra stycket andra meningen i SKB:s stadgar ändras från ”Motionär har rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion och delta i överläggningarna om denna.” till ”Motionär har rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion samt delta i överläggningarna om den och därvid framföra yrkanden.”
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Styrelsen delar motionärens uppfattning att rätten att motionera är en viktig del av demokratin inom SKB liksom i andra föreningar och organisationer. Att lägga ett förslag i form av en motion är en möjlighet för medlemmarna att få upp en fråga till diskussion och beslut av föreningens högsta beslutande organ, som i SKBs fall utgörs av föreningsstämman, vars befogenhet helt utövas av valda fullmäktige.
SKBs stadgar ger en motionär, som inte är vald fullmäktig, rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion och att delta i överläggningarna om denna. Däremot har motionären inte rätt att lägga fram ytterligare förslag och yrkanden i diskussionen.
I kommentarerna till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar jämställs rätten att delta i beslut – rösträtten – med rätten att framställa yrkanden. Den som inte har rösträtt har inte heller förslagsrätt, om inte stadgarna medger det.
Styrelsen anser inte att de skäl för en ändring av SKBs stadgar som motionären har framfört är tillräckligt starka. De fullmäktige som har att besluta vid föreningsstämman bör i möjligaste mån ha klara beslutsalternativ för att kunna förbereda sig inför stämman. Styrelsen bör ha haft möjlighet att bereda och ta ställning till förslagen i sina utlåtanden. Likaså bör styrelsen kunna vara säker på att motionens förslag inte kommer att ändras på ett avgörande sätt under överläggningarna av medlemmar som inte har utsetts till att företräda föreningens medlemmar.
Risken för att det engagemang som motionsrätten uppmuntrar skulle kvävas av frånvaron av förslagsrätt på föreningsstämman, som motionären befarar, är enligt styrelsens mening inte stor. SKBs organisation som innebär att ärendena behandlas och diskuteras på medlemsmötena innan besluten fattas på föreningsstämman borgar för en öppen och förutsättningslös hantering av medlemmarnas förslag.
Mot denna bakgrund föreslår styrelsen fullmäktige
att avslå motionen.
SKBs stadgar ger en motionär, som inte är vald fullmäktig, rätt att närvara på föreningsstämman vid behandlingen av sin motion och att delta i överläggningarna om denna. Däremot har motionären inte rätt att lägga fram ytterligare förslag och yrkanden i diskussionen.
I kommentarerna till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar jämställs rätten att delta i beslut – rösträtten – med rätten att framställa yrkanden. Den som inte har rösträtt har inte heller förslagsrätt, om inte stadgarna medger det.
Styrelsen anser inte att de skäl för en ändring av SKBs stadgar som motionären har framfört är tillräckligt starka. De fullmäktige som har att besluta vid föreningsstämman bör i möjligaste mån ha klara beslutsalternativ för att kunna förbereda sig inför stämman. Styrelsen bör ha haft möjlighet att bereda och ta ställning till förslagen i sina utlåtanden. Likaså bör styrelsen kunna vara säker på att motionens förslag inte kommer att ändras på ett avgörande sätt under överläggningarna av medlemmar som inte har utsetts till att företräda föreningens medlemmar.
Risken för att det engagemang som motionsrätten uppmuntrar skulle kvävas av frånvaron av förslagsrätt på föreningsstämman, som motionären befarar, är enligt styrelsens mening inte stor. SKBs organisation som innebär att ärendena behandlas och diskuteras på medlemsmötena innan besluten fattas på föreningsstämman borgar för en öppen och förutsättningslös hantering av medlemmarnas förslag.
Mot denna bakgrund föreslår styrelsen fullmäktige
att avslå motionen.
Beslut
Föreningsstämman beslöt i enlighet med styrelsens förslag att avslå motionen.