Motion – 2002 / 9

Sedan juli 1998 har SKB haft oförändrade hyror. Men nu hotar årliga höjningar
under flera år framöver.
VD Henrik Bromfält undertecknade i november 2001 det anslag som sattes upp i
portarna om hyrorna 2002:
”Det känns oerhört roligt att ännu en gång kunna meddela alla hyresmedlemmar
att vi alltså kan behålla oförändrade hyror ytterligare ett år”.
Visst – vi gläds med föreningens VD. Men detta är långt ifrån hela bilden – för
2003 och flera år framåt diskuteras redan internt i SKB nya hyreshöjningar. Det är
dags att reagera. Den nu inledda höjningen av garagehyrorna kan vara en försmak
av vad som komma skall. Denna första höjning berörde endast dem som har 
garage – de ökningar av hyrorna som nu diskuteras internt inom SKB kommer att
drabba alla boende. Om de inte stoppas i tid.
Sanningen är att dagens hyresstopp för lägenheterna kom till stånd först efter ett
mindre uppror bland föreningens medlemmar åren 1998-99. En undersökning
genomförd av kvartersrådet Brunbäret visade då att SKBs genomsnittshyror 1998
hamnat långt över de stora allmännyttiga bolagen i Stockholm (27-39 procent
högre, beroende på bolag). Hyrorna sköt i höjden från1992 och SKB hade 1998
blivit Stockholms största hyreshöjare. Dagens Nyheter publicerade debattinlägg i
saken.
Vid ett möte anordnat av kvartersrådet Brunbäret hösten 1998 kom representanter
från 24 kvartersråd spridda över hela SKBs bestånd: från Tensta i norr till Farsta i
söder, från Kampementsbacken i öster till Vårberg i väster. Den motion om sänkning
av hyrorna som mötet ledde fram till stöddes av en majoritet av kvartersråden.
Det blev ingen sänkning av hyrorna – men däremot det hyresstopp som
varit i kraft sedan dess.
Men trots detta har styrelsen gång på gång försökt höja hyrorna. Därför tvingas vi
återkommande motionera om hyresstopp. År 2000 och 2001 tillstyrkte även
hyresutskottet motionerna. Trots att SKBs styrelse på vårkanten och på föreningsstämman
instämt i motionerna om hyresstopp så kommer styrelsen mot
senhösten med krav på högre hyror när den möter hyresutskottet.
Så lovade SKBs styrelse inför Föreningsstämman i juni 2000 att den ”hade
ambitionen att verka för oförändrade hyror år 2001”. Hösten 2000 stod det också
klart att SKB skulle göra en rekordvinst på 45 miljoner kronor. Trots detta
överraskade SKBs styrelseordförande Göran Långsved i november 2000 med att
kräva en hyreshöjning med två procent för år 2001. Detta stoppades dock av
hyresutskottet.
När kvartersrådet Brunbäret därför på nytt 2001 motionerade om hyresstopp för år
2002 var styrelsen åter med på principerna. ”Att höja hyrorna är inget självändamål.
Tvärtom har styrelsen som ambition att försöka hålla tillbaka hyreshöjningar”
– hette det då. Hyresjusteringar kallades till och med för en ”en sistahandslösning”.
Med det svaret och den debatt som fördes på föreningsstämman
nöjde sig stämman.
Men fem månader senare återkom styrelsen i november 2001 än en gång med nya
krav på hyreshöjningar. Åter skulle nivån pressas upp med två procent.
Och inte nog med det. Man indikerade internt två-procentiga höjningar de närmaste
fyra åren: 2002-2006. Detta trots att ekonomin är mycket god. Som VD
Henrik Bromfält skrev har vi ”en välskött och sund ekonomi”. Just därför vägrade
hyresutskottet – än en gång – att gå med på höjningar.
När denna motion skrivs har vi inte tillgång till resultatet år 2001 – men allting
tyder på att SKBs vinst blir betydligt högre än de 20 miljoner som budgeterats. 
Om andra bostadsföretag höjer hyran är det inget argument för att också SKB ska
göra det. Stockholms allmännyttiga bostadsföretag har mycket höga vinstkrav –
rena övervinster enligt Hyresgästföreningen. I SKB motsvaras ägarna av medlemmarna
– vi själva. Vi medlemmar i SKB vill inte ha hög avkastning – vi vill ha
låga boendekostnader. Därför kan och ska hyrorna i SKB hållas lägre än hos allmännyttan
i Stockholm.
Hyrorna användes för tio år sedan inom SKB som en kran för att fylla på med
friska pengar i en otät tunna. Läckagen i den ekonomiska tunnan berodde på stort
risktagande och bristande kostnadskontroll. Nu är kranen åtskruvad och packningen
bytt. Det paradoxala är att ju längre hyreskranen har varit avstängd – ju
effektivare har driften blivit. Vinstnivån har också ökat väsentligt. Läckorna i
tunnan har tätats – vilket styrelse, ledning och anställda ska ha en eloge för.
Det är riktigt – som styrelsen brukar framhålla – att SKB måste klara rimliga
investeringar i nya bostäder. Därför har också insatserna höjts – ett riktigt och
framsynt beslut, enligt vår uppfattning. Nu vill styrelsen göra gällande att SKBs
investeringsprogram skulle kräva högre hyror. Men insatssystemets uppgift är ju
att klara av att finansiera nyproduktionen. Därmed är SKBs investeringar i nya
bostäder inget argument för hyreshöjningar i det befintliga beståndet.
Inför beslutet om insatserna lovades dessutom att denna reform också skulle sänka
hyrorna. Styrelsen lovade:”STÄRKT EKONOMI – LÄGRE HYROR”, ”I förlängningen
kan det innebära sänkta hyror eller i vart fall ett minskat behov av hyreshöjningar”
(Förslag till ändrade regler för SKBs insatser m m, Underlag för beslut
vid extra föreningsstämma den 31 augusti 2000). Trots att insatssystemet nu kommit
igång och trots dagens rekordvinster vill styrelsen ändå höja hyrorna – och det
under flera år framöver. Men vinsterna visar att de föreslagna hyreshöjningarna de
senaste åren inte behövdes.
Avslutningsvis:
År efter år överger styrelsen varje höst i tysthet de löften den ger fullmäktige i
juni. Uppenbarligen krävs även i år att föreningens stämma som högsta beslutande
organ tydligt markerar vad som bör gälla. Hyreshöjningar är – precis som styrelsen
själv sagt – inte något självändamål. Självklart ska hyrorna kunna höjas som
sistahandslösning. Men nu när ekonomin är välskött och sund måste detta också
återspeglas i oförändrade hyror under år 2003.
Vi föreslår stämman att uppdra åt styrelsen att arbeta efter målsättningen
att hyrorna i SKB inte höjs 2003.