Motion – 1999 / 8
År: 1999
Nummer: 8
Motionsställare: Ragnar von Malmborg, fullmäktig för köande medlemmar
Om att behålla låga och fasta insatser i SKB
I några dokument från SKB framförs att insatsernas storlek och värdesäkring skall
utredas. Några har till och med framfört en uppfattning att nyinflyttade respektive
nybyggda bostader bör ta högre insatser.
Dessa propåer bör avfärdas. Det finns mycket starka skäl för att bibehålla låga och
fasta insatser. Det fmns också mycket starka skäl för att behålla samma insatser
för respektive lägenhetsstorlek i hela SKB. I synnerhet skulle det vara magstarkt
om några medlemmar skulle driva igenom insatser som bara skulle drabba andra
inte dem själva.
Låga insatser ger möjlighet för många att söka bostad inom SKB. Höga insat
ser gör det svårare för gemene man och lättare för välbeställda att komma
och att byta inom boföreningen. Det kan väl inte vara något angeläget mål.
Låga och fasta insatser är en del av SKBs goda renommé. Höga insatser och
värdesäkring innebär att SKB närmar sig bostadsrätten. Då blir fördelarna med
SKB mera tveksamma.
Låga insatser gör hela diskussionen om värdesäkring ointressant.
Låga insatser gör det möjligt att spara ihop till insatsen inom SKBs bospa
rande.
SKB har redan idag en god ekonomi med (väl) hög vinst och hög soliditet –
resultatet 1997 före bokslutsdispositioner var hela 8% av de totala bostadshy
rora. Med så god ekonomi är det svårt att förstå önskemål om högre insats.
Fjärde distriktet har redan idag lagt in cirka 300 miljoner i föreningen, med en
ökning på cirka 15-20 miljoner per år. Med så mycket kapital i botten är det
svart att förstå motiven för ökade insatser även om SKB skulle uppnå ett
bostadsbyggande på 100 lägenheter per år.
Föreslår att föreningsstämman beslutar
att insatserna skall vara oförändrade, låga och fasta.
att avsluta alla överväganden om förändrade insatser.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
förening. Insatsen i SKB har således funnits med sedan föreningen bildades 1916.
syftade till att täcka det kapital som utgjorde skillnaden mellan produktions
kostnad och fastighetslån som kunde erhållas för att bygga en fastighet.
konto. Genom avregleringen av finansmarknaden och förändringen av bostads
finansieringsystemet under 90-talet så har medlemmarnas insatser fått en allt
större betydelse för föreningens ekonomi. Vid finansiering av nyproduktion t ex är
det normalt svårt att få lån till högre belopp än som motsvarar ca 70 procent av
produktionskostnaden. En ökad egenfinansiering har därför blivit nödvändig vid
nyproduktion.