Motion – 1997 / 4
År: 1997
Nummer: 4
Motionsställare: Susanne Fröroth, hyresmedlem i kv Brunbäret
Om hyreshöjning i kronor per kvadratmeter
Under 90-talet har boendekostnaderna i Sverige ökat dramatiskt. 1990 tog boendet
knappt 24 procent av hushållens totala konsumtion for att 1994 vara uppe i nästan
32 procent. Och hyrorna fortsätter att hojas trots att övriga priser står stilla eller
tom sänks. Sverige har i dag Europas högsta boendekostnader, enligt officiell
europeisk statistik.
SKB leder tyvärr höjarligan. Förra året höjdes hyran i SKB mest i hela landet och
även i år och nästa år kommer SKB att ligga i topp när det gäller hyreshöjningama.
För de hyresgäster som bor i ny- eller nyombyggda hus far hyreshöjningama
mycket kännbara effekter eftersom hyran i dessa hus redan från början varit mycket
hög. I kv Brunbäret, där jag själv bor, har framtvingade utflyttningar bland många
barnfamiljer till följd av de kraftiga hyreshöjningama varit mycket omfattande.
Sedan området byggdes for fem år sedan har säkert mer än hälften av hyresgästerna flyttat från
området.
Man kan ha förståelse for att hyreshöjningama inte har kunnat undvikas p g a att
statsmakterna under senare år har fort på ständigt ökade kostnader till följd av
skatteomläggningen och återkommande beslut om försämrade räntebidrag. Men
vad som är viktigt i en sådan situation är att SKB inte bara slentrianmässigt vidarebefordrar
kostnadsökningarna i form av procentuella hyrespåslag. Ju högre hyran
blir desto mer viktigt är det att hyreshöjningama far en social profil där hänsyn tas
till den tidigare hyresnivån. Hyror på 10 000 kr eller mer per månad är inte ovanligt
i de nybyggda områdena. När hyran ska höjas med 4 procent i år och lika mycket
nästa år betyder det en höjning på mer än 800 kr per månad i dessa lägenheter. I de
äldre lägenheterna höjs hyran inte alls lika mycket eftersom ett procent påslag på en
lägre utgängshyra medför en lägre höjning, räknat i reda kr per månad.
Ju längre tiden går och ju högre hyroma blir, desto mer ohållbart blir det att fort
Sätta höja hyran i procent. Om man i stället beräknar hyreshöjningen i kr per kvad
ratmeter blir den lika stor oavsett om man tidigare hade en hög eller låg hyra. För
SKBs del betyder ett sådant synsätt ingen skillnad. Företaget kan ta in lika mycket
intäkter från hyreshöjningarna, det handlar bara om att hyreshöjningarna fördelas
på ett mer rimligt sätt bland medlemmama.
Ett av de stora bostadspolitiska problemen just nu är bristen på paritet dvs skill
naderna i bostadskostnader mellan nya och gamla hus. Genom att höja hyrorna i
procent på utgående hyra bidrar man till att öka detta problem eftersom hyresskill
naderna för varje är bara blir större och större.
I det yttrande som kommer att skrivas i anslutning till den här motionen kommer
SKB att vilja hävda två saker
dels att det är tradition överallt på hyresmarknaden att höja hyran med en procent
andel av utgående hyra
dels att en höjning med kronor per kvadratmeter i stället for procentpåslag skulle
medföra att den relativa fördelningen av hyror i hela beståndet skulle rubbas.
För att redan i förväg bemöta dessa båda argument vill jag hävda följande.
Argumentet om tradition håller inte. Det går inte att hävda att ”vi har våra regler”
om dessa regler är tokiga.
När det gäller argumentet att hyresrelationerna inte far mbbas kan man vända på
resonemanget och hävda att det är bra att man ändrar på denna relation. Det är väl
bara till fordel om man på sikt kan göra något åt den ständiga utvecklingen av
ökade hyresskillnader mellan gamla och nya hus.
Sammanfattningsvis föreslår jag att SKB i fortsättningen övergår till att beräkna
hyreshöjningama i kr per kvadratmeter och inte som ett procentpåslag på tidigare
hyra. Det betyder att hyreshöjningarna far en mer rättvis profil eftersom de blir lika
stora för alla och inte högst där hyran redan tidigare var högst.
Jag föreslår att fullmäktige beslutar att hyrorna i fortsättningen baseras på lägenhetsytan och inte som ett procent
påslag på tidigare hyra.