Medlemmar
I SKBs senaste (i skrivande stund 1994 års) årsredovisning fanns det totalt 53 100
medlemmar varav mer än 47 000 var köande. De boende uppgick till ca 6 000 st.
Alltså nästan tio gånger fler än de boende. Jag är medveten om att bara en i varje
familj kan vara ”boende”. I min familj är ytterligare två boende faktiskt köande,
eftersom de är barn. Därför är ovanstående siffror kanske inte helt rättvisande men
troligen är det ändå betydligt fler medlemmar som finns utanför föreningen än som
bor inom densamma.
När det gäller inlåning till föreningen så har de köande ett övertag som är ungefär
fem gånger så stort: 265 miljoner mot ca 6 % ränta jämfört med 55 miljoner till
O % ränta.
När det sedan gäller representation i fullmäktige så är ordningen återställd och de
boende har där ett övertag så att 60 % av de förtroendevalda utses av de boende.
Avslutningsvis i styrelsen räcker det enligt stadgarna att de köande är representerade
med åtminstone en ledamot för att den representativa demokratin skall anses
uppfylld.
Det finns säkert en tanke bakom denna numerära ekvation.
Som boende medlem kan jag uppleva mig få del av både det ena och det andra vad
avser kvarterslokaler, julfest, inbjudningar till SKBs centrala aktivheter. Men då
jag var köande för några år sedan var inbjudningarna sparsammare.
Hur borde det vara i en framtid?
Kanske borde den inlåning som medlemmarna har motsvaras av någon sorts inflytande.
De flesta som lånar ut en kvarts miljard brukar få ett större intlytande över
sina medel än de köande i SKB faktiskt har. Som läget är idag får de en tidning och
en inbetalningsavi på 250 kr (familjemedlemmar 125 kr).
Kanske någon sorts deltagande; de kanske kan knytas närmare det SKB-kvarter de
för tillfället är granne med? Måhända kan de få tillgång till de lokaler som vi i
kvartersråden redan idag hyr ut till vem som önskar mot skäligt vederlag? Månne
ska dessa kapitalägare – i många fall barn – erbjudas en alternativ kö om de vill låna
ut pengarna till lägre ränta? Kanske kan SKBs medlemmar i en framtid erbjudas
vid inflyttning för t ex köp av möbler?
Ekonomi
På fullmäktigedagen i november 1995 diskuterades föreningens ekonomi och möjlighet
att genom att öka föreningens egna kapital därigenom bli solidare och möjligen
kunna nedbringa skuldräntoma med en procent eller så för att därvid minska
kostnaderna för (de boende) medlemmrna. Ex: 1 procent på inteckningslånen
(drygt) 2 miljarder är 20 miljoner (20 000 000 kr). Till och med delar av en procents
sänkning vore till stor glädje for alla. Därvid följer att 9 procents skuldränta
för föreningen är bättre än 10 procent, 8 procent är bättre än 9 procent etc. Och
slutligen att noll procents ränta vore allra bäst.
Skulle föreningen idag inte betala någon ränta på sina lån skulle din hyra idag
kunna sänkas med 44 % vilket är räntans andel av vars och ens hyra enligt senaste
bokslut (1994).
Det är idag möjligt att låna pengar till noll procents ränta och jag menar att vi
borde diskutera denna låneform i föreningen.
Inflytande
Som jag ser det talar många faktorer för att service och underhåll är den sektor
som kommer att bli satt på undantag om kostnaderna i föreningen ökar – eller styrelsen
vill undvika hyreshöjningar i andra fall. Så har redan skett. Service och
underhåll är också den sektor som medlemmarna har närmast till när det gäller
både tillsyn av och synpunkter på.
Det är vanligt att vi på kvartersrådsmöten diskuterar tvättstugor, cykelrum, hobby
lokaler, fönstertvätt, trädgården, snöröjning, sändning, trasiga staket etc. Det har
till och med hänt att detta diskuterats på årsmöten trots att formell behörighet har
saknats.
Kvartersråden har således både stor inblick och i många fall också kompetens att
påverka service och underhåll.
Det borde därför vara naturligt att beslut i dessa frågor tas så nära de boende som
möjligt och att kvartersrådens roll snarast ändras från rådgivande till beslutande där
så är möjligt. Och det skulle också gå att göra detta på något eller några försöksområden.
Jag yrkar därför
att stämman beslutar uppdra åt styrelsen att snarast tillsätta en arbetsgrupp som
har till uppgift att dels utreda de köandes och boendes roll, dels fundera över
ekonomin i ett längre perspektiv och slutligen utreda hur besluten kan flyttas
närmare medlemmarna.
Med ursäkter för min ordrika framställning men med förhoppning om att ändå ha
blivit förstådd.