Motion – 1996 / 4
År: 1996
Nummer: 4
Motionsställare: Susanne Fröroth, boende i kv Brunbäret
Om hyreshöjningar
Den 1 april höjer SKB hyran med i genomsnitt 5,7 procent, vilket nästan är svenskt
rekord i hyreshöjningar. I jämförelse med 302 allmännyttiga bostadsföretag runt
om i landet hamnar SKB på andra plats i hyreshöjarligan. Endast Waxholms
bostäder passerar SKB med en hyreshöjning på 6,5 procent som är en följd av en
ohejdad utbyggnad i Waxholm av de senaste årens krisårgångar.
När denna sanning redovisas kommer SKB att hävda att hyreshöjningen i själva
verket är lägre med hänsyn till att den genomförs den första april och är en retroaktiv
höjning som skall slås ut även på de tre första månaderna. Detta är dock en
vilseledande uppgift eftersom SKB alltid (åtminstone under senare år) höjer
hyrorna den första april. Vid vilken tidpunkt hyrorna höjs har därför mindre betydelse.
Det viktiga är att SKB avser att under ett år framåt höja hyrorna per månad
med 5,7 procent, vilket innebär en absolut toppnotering i hyreshöjarligan!
Från SKBs sida brukar man hävda att företaget har en hyresnivå som ligger under
hyrorna i motsvarande bostadsbestånd i de allmännyttiga bostadsföretagen. Det är
möjligt att denna uppgift har varit riktig men den stämmer knappast längre med
hänsyn till att SKB under senare år har höjt hyrorna väsentligt mer än allmännyttan
i Stockholm. Exempelvis var den genomsnittliga hyresnivån 1992 590 kr per
kvadratmeter i både SKB och Svenska Bostäder. Efter årets höjningar är motsvarande
hyror per kvadratmeter 696 kr i Svenska Bostäder jämfört med 749 kr i
SKB, vilket visar att SKB är på väg att dra ifrån kraftigt i hyresutvecklingen, vilket
tydligt accentueras av årets mycket kraftiga hyreshöjning.
Den redovisade utvecklingen är naturligtvis ett allvarligt bekymmer för SKB, vars
syfte är att bygga och förvalta bra bostäder till rimliga hyror och därmed utgöra ett
verktyg för en social bostadspolitik. Detta gäller särskilt de nybyggda innerstads-
fastighetema där hyrorna har höjts i stort sett i samma takt som i det genomsnitt
liga beståndet trots att hyran i utgångsläget är mycket hög.
Hyresnivåerna i kv Brunbäret och i kv Mjärden ligger efter hyreshöjningarna på
987 kr per kvadratmeter respektive 1 024 kr per kvadratmeter. Detta är väsentligt
högre hyror än i nyproducerade bostadsområden i allmännyttans motsvarande
innerstadsbestånd. I Starrbäcksängen är medelhyran 923 kr per kvadratmeter och
också vid Södra Station är hyran väsentligt lägre. Den stora hyresskillnaden vittnar
om att en prövning av hyran i SKBs nyproduktion enligt bruksvärdesprincipen i
Hyresnämnden sannolikt skulle leda till en hyressänkning i de nybyggda SKB
områdena.
Av sociala skäl är det också orimligt att höja hyror i familjelägenheter som redan
ligger på nivåer på i storleksordningen 8 000 – 11 000 kr per månad, i en situation
när barnfamiljernas ekonomi är på väg att urholkas mycket kraftigt till följd av alla
försämrade barn- och bostadsbidrag, höjda egenavgifter och skatter samt höjda
barnomsorgsavgifter. De höga hyrorna i kv Brunbäret har redan lett till omflytt
ningar på mindre än fyra år som torde ligga i storleksordningen 50 procent. Området
är idag ett barnrikeområde som säkert saknar motstycke i Stockholm. Att höja
hyrorna här är socialt oansvarigt.
Som lök på laxen pågår inom SKB en utredning om s k bovärdeklassificering som
innebär att hyrorna inom bostadsbeståndet ska fördelas enligt nya principer. Ett
förslag från denna utredning som för en tid sedan återförvisades när opinionen blev
för stark, gick ut på ett nollsummespel där hyrorna skulle höjas ytterligare i det
nyproducerade innerstadsbeståndet, således utöver de ordinarie hyreshöjningarna.
Det är nu dags att fullmäktige i SKB observerar var ”smärtgränsen” går för hyrorna
i det nyproducerade beståndet och de följder som fortsatta hyreshöjningar får för
hushållsekonomi och påtvingade flyttningar. De verkliga hyreshöjningarna i kronor
observeras inte när de presenteras som en procentuell höjning. Exempelvis låter det
tet i SKB när de presenteras som 4,2 procent, 4,1 procent respektive 5,7 procent.
Räknat i reda kronor är höjningarna lika höga.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag fullmäktige
att SKB tills vidare fryser hyrorna i de bostadsområden som har de allra högsta
hyrorna för att anpassa dessa till vad som gäller motsvarande lägenheter inom allmännyttan
att SKB inte för fram förslag, inom ramen för utredningen om bovärdeklassificeringen
eller på andra sätt, som innebär att de områden som har de högsta
hyrorna påförs ytterligare hyreshöjningar via hyresomfördelning.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Styrelsens utlåtande över motionerna 4, 5 och 6
Under den senaste tioårsperioden har antalet medlemmar ökat med drygt 20 000.
SKB har byggt nära 1 000 lägenheter och dessutom byggt om 1 300 lägenheter under samma period.
Hyreshöjningen den 1 april 1996 sammanhänger huvudsakligen med det s k sys
temskiftet i bostadspolitiken med minskade räntesubventioner och ökad fastighetsskatt. Detta är omständigheter som ligger utanför SKBs möjligheter att påverka.
Styrelsen instämmer inte i förmodandet i motion 4 att SKB inte skulle klara en
hyresnämndsprövning för nybyggda innerstadslägenheter. Det är därför inte motiverat
att tills vidare frysa dessa hyror. Det är heller inte troligt att nyproduktionshyrorna
inom överskådlig tid drabbas av hyreshöjning via hyresomfördelning.
Vad avser kritiken i motion 5 avseende bristande information vill styrelsen hänvisa
till att det dels lämnades en utförlig redogörelse till föreningens förtroendevalda på
fullmäktigedagen i november 1995 både av styrelsen och hyresutskottet, dels innehöll
den information som sattes upp i trapphusen de viktigaste skälen till att
hyrorna behöver höjas. Vidare kan nämnas att icke-medlemmar betalar högre hyra än SKBs medlemmar i Tensta.
I motion 6 ställs frågan om huruvida hyreshöjningen sammanhänger med nyproduktionen.
Svaret är, som nämndes inledningsvis, att under den senaste tioårsperioden har
drygt en tredjedel av föreningens lägenheter antingen nybyggts eller
byggts om. Parentetiskt kan nämnas att de tre motionärerna bor i just detta fastighetsbestånd.
Dessa lägenheter drabbas av minskade räntesubventioner. De övriga
två tredjedelarna av lägenhetsbeståndet drabbas av fastighetsskatt. Styrelsen finner
det vore långsiktigt ekonomiskt oansvarigt att ompröva hyreshöjningen.
Styrelsen föreslår fullmäktige
att avslå yrkandet i motion 4 om att tills vidare frysa nybyggnadshyrorna.
att avslå yrkandet i motion 6 om omprövning av hyreshöjningen samt
att i övrigt anse motionerna 4, 5 och 6 besvarade med vad som här har redovisats.
Hyresutskottets utlåtande över motion 4
Motionären påstår inledningsvis att den fbrhandlingseftergift som styrelsen gjort i
1995 års hyressamråd inte är verklig eftersom SKBs hyror alltid höjs per den 1
april varje år. Detta är en missuppfattning. Hyrorna har på senare år visserligen vid
några tillfällen höjts den 1 april i stället för den 1 januari men detta är alltid resultatet
av de överläggningar som skett mellan styrelsen och hyresutskottet.
Resultatet är alltså att hyreshöjningen skall anses utslagen över hela år 1996. Procentsatsema
blir således 25 % lägre än de i informationen angivna. Eventuell
hyreshöjning för 1997 skall träda i kraft den 1 januari om inte hyressamrådet ger
att ikraftträdandet skall ske vid annan tidpunkt, inte nödvändigtvis den 1 april.
Hyresutskottet måste respektera det beslut som fullmäktige tog år 1982 vilket går
på att högsta möjliga hyra skall tas ut i nyproduktionen utan att man för den
skull överstiger bruksvärdesnivån. Det är hyresutskottets uppfattning att denna
nivå inte har överskridits (vid jämförelse med jämförbara objekt). För att nyproduktionen
skall erhålla lägre hyror måste de boende i det äldre beståndet ”skjuta
till” medel. Detta sker varje år och har skett under årens lopp, men frågan är hur
mycket de boende i det äldre/bovärdeklassade beståndet tål att bidraga med. Att
hyrorna är höga inom nyproduktionen är ett faktum, vilket hyresutskottet beklagar.
Emellertid är det ju så att hyresutskottet har att tillvarataga alla hyresmedlemmars intressen.
Beträffande det kommittéarbete som utfördes förra året för att ändra hyressättningsprincipema
vill hyresutskottet framföra att utskottet faktiskt stödde de principer som motionären framför i sin sista att-sats.
Hyresutskottet föreslår att motionen härmed skall anses besvara