Motion – 1989 / 4

Motionären tar upp olika effekter av införandet av ett nytt system för inre underhåll av bostäder

inom SKB SK lägenhetsfond och yrkar på ändringar av föreningens stadgar på fyra

punkter.

Inför beslutet om att införa lägenhetsfondsystemet som skedde på stämman 1986 hade ett

omfattande utredningsarbete genomförts. Exempelvis hade en särskild referensgrupp med

representanter från såväl styrelsen, fullmäktige och hyresutskottet arbetat med frågan i

närmare två års tid.

Under utvecklingsarbetet av lägenhetsfondsystemet och vid den slutgiltiga behandlingen på

föreningsstämman diskuterades ingående även de aspekter på förslaget som motionären

aktualiserar. Styrelsen är därmed av den uppfattningen att stämman noggrant diskuterat och

därefter tagit ställning till de principiella frågeställningarna som resulterat i nu gällande

stadga.

För klarhets skull vill vi emellertid redovisa vilka bedömningar som bildar bakgrund till

stadgans lydelse avseende de paragrafer som motionären aktualiserar.

Punkt 1

Motiven bakom införandet av lägenhetsfond, i syfte att ersätta reparationskonto, var främst att

förse hyresmedlemmarna med tillräckliga medel för att fullgöra den stadgeenliga reparations-

skyldigheten. Reparationskontosystemets uppbyggnad har med tiden fört med sig att de

boende ej får dispositionsrätt till erforderliga medel för att utföra reparationer under

boendetiden eller för att ersätta förslitningen i samband med en avflyttning.

Det reparationstal som fastställs för samtliga lägenheter anger kostnaden för en fullständig

reparation. Att nu ändra stadgan så att hyresmedlemmar kan lyfta medel så att behållningen

minskar och ytterligare försämrar möjligheten för en reparation vore vilseledande och

motverkar även själva grundsyftet med reparationskontosystemet.

Punkt 2.

Orsaken till att uttagen från reparationskonto och lägenhetsfond begränsats till två gånger per

år sker delvis av administrativa skäl men främst med hänsyn till att ge hyresmedlemmarna

riktiga förutsättningar för fullgörandet av reparationsskyldigheten. Reparationer bör ej utföras

med ryckighet och med alltför begränsad omfattning för att leda till ett gott resultat.

Punkt 3.

Räntenivån för innestående medel hos SKB för medlemmar som ej omfattas av lägenhets-

fondsystemet fastställdes i 1987 års stadga till gällande diskonto minus en procentenhet. Denna

relativt låga räntenivå beror på att SKB inte Kar till uppgift att förvalta innestående medel med

hög avkastning utan att använda medlemmarnas medel för att bygga och förvalta bostäder för

uthyrning till medlemmarna. Ett högt ränteläge skulle endast få till följd en ökad hyresnivå

eftersom räntorna skulle belasta föreningens hyreskalkyl.

bakgrunden till förändringen var att affärsbankerna i början av 80-talet avvecklade den

gamla stadgans begrepp ”sparkasseräkning” som räntan dittills hade kopplats till. Emellertid

var räntan på denna kontotyp fastställd till gällande diskonto minus en procent, därav

den nya formuleringen i stadgan.

Punkt 4.

Införandet av lägenhetsfond innebär att hyresnivån inom SKB måste öka för att erforderliga

Medel skall tillföras fonden. Att differentiera hyrorna med avseende på tillhörighet till

lägenhetsfondsystemet eller ej konstaterades som inte praktiskt genomförbart. Av dessa skäl

var det motiverat att hyresmedlemmar som väljer att kvarstå med reparationskonto får någon

motsvarande fördel. Vad som bedömdes som mest påkallat var att kunna garantera att

medlemmar som avflyttar och har otillräckliga reparationsmedel, kreditbelopp och insats

sammantaget för att täcka fastställda reparationskostnader inte hamnar i skuld till SKB vid

normal förslitning. En garanti som för övrigt är inbyggd i lägenhetsfondsystemet.

Styrelsen kan med hänvisning till genomgången av motionärens krav i sak ej finna att

några nya argument framkommit som ej beaktades vid den ursprungliga behandlingen.

Styrelsen föreslår

att fullmäktige avslår motionen.