Motion – 1987 / 3

År: 1987
Nummer: 3
Motionsställare: Bengt Sundborg m fl. Gröndal

Om hög omflyttning i Gröndal

I SKB’s årsredovisning för år 1985 påtalar VD problemet med den stora omflyttningen inom SKB.

Det har skett en markant ökning av externa byten. För att minska detta problem har föreningen

startat ett informationsblad ”Byta bostad” med bytesannonser. Det tycker kvartersrådet i

Gröndal är ett bra initiativ.

I första bladets programförklaring konstateras: ”Alla boende medlemmar får BYTA BOSTAD.

Det är ju angeläget att försöka styra lägenhetsbytena så att fler byten sker internt och färre externt.

För varje externt byte har ju en lägenhet undandragits nuvarande medlemmar.”

Vi tycker också att något borde göras åt hyresnivån i nyproduktionen. Vi tror nämligen att de

höga hyrorna är den främsta orsaken till den stora avflyttningen från bl a Gröndal. Möjligheterna

att hitta billiga lägenheter genom externa byten är goda.

Kvartersrådet ser ytterligare nackdelar i den stora omflyttningen: stor förslitning på lägen-

heterna med tillhörande kostnader samt försämrade grannkontakter.

Lägenheter i nyproduktionen följer inte bovärdeklassningen. Vi anser fortfarande (fråga på

förra distriktsmötet) att hela den statliga hyresrabatten skulle tillfalla nyproduktionen vilket

också var målet för rabatten.

— Vi yrkar på att hyresnivån för nyproduktionen skall undantas från schablonmässiga hyres

höjningar omfattande hela lägenhetsbeståndet. Efter några år kommer hyran att bestämmas vid

bovärdeklassning och vi är med i SKB’s hyressystem.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Alltsedan inflyttningen under 1984 har totalt 8 — 9 procent av lägenheterna i Gröndal och

Hässelby varit föremål för externa byten. Motionärerna anger de höga hyrorna som den främsta

orsaken till den stora omflyttningen i Gröndal. De välkomnar samtidigt initiativet BYTA

BOSTAD, som enligt styrelsens uppfattning rönt stort intresse bland hyresmedlemmarna.

Styrelsen anser frågan om hyressättningen av den s k nyproduktionen, dvs fastigheter som

färdigställts under 1980-talet, vara av stor vikt för föreningen och ger därför en kort bakgrund.

Till 1982 års stämma förelåg för behandling motion om nybyggnadsverksamheten och om

hyressättningsprinciper för denna. Vidare skulle ställning tas till markanvisningar om totalt 345

lägenheter. Det är viktigt att erinra om kopplingen mellan fullmäktiges inställning till

engagemang i nyproduktionen och hyressättningen för denna. En regel om högsta möjliga

hyresuttag till dess självkostnaderna är täckta fastslogs. Därefter skulle objektet på sikt införlivas

i boklassningssystemet. En majoritet av fullmäktige ansåg att dennas regel var riktig, bland annat

eftersom den som står i begrepp att teckna sig för en nyproducerad lägenhet har en valmöjlighet till

skillnad från den som redan bor i föreningen.

Det har ännu inte blivit aktuellt med att föra in något nybyggnadsobjekt i den övriga bovärde-

klassningen. En brist i det nuvarande hyressättningssystemet, utarbetat av hyresmarknadens

parter, är dessutom att bovärdefaktorerna ej korresponderar mot det faktiska hyresläget för de

senaste årens produktion. En arbetsgrupp från Sabo och Hyresgästernas riksförbund arbetar just

nu med en revidering.

Resultatet av 1982 års beslut om hyressättningen har blivit att SKB har två hyreskollektiv som

troligtvis kommer att bestå inom överskådlig tid, allteftersom nya objekt läggs till med

bruksvärdesatta inflyttningshyror.

Så tillbaka till Gröndal. En stor del av lägenheterna hyrdes ut till medlemmar med relativt korta

kötider. Hyran avskräckte säkert många från att skriva kontrakt. Andra kanske redan vid inflytt-

ningen hade siktet inställt på att så fort som möjligt byta till sig något billigare. Detta går aldrig att

bevisa, än mindre kvantifiera. Men det torde ha varit en realitet i en del av avflyttningsfallen.

Styrelsen ser allvarligt på detta. Samtidigt kan konstateras att den lagstadgade bytesrätten gene-

rellt sett är en bra sak för SKB:s medlemmar.

Målet för den temporära hyresrabatten var att främja nyproduktionen. Däremot lämnades inte

några bindande riktlinjer från statsmaktemas sida om hur den skulle fördelas. Det hade inte varit

rimligt att låta Hässelby och Gröndal, som genererade hyresrabatterna, på samma gång ha en av

bruksvärdet maximerad hyra, innebärande icke full kostnadstäckning, och från denna hyra dra

den fulla hyresrabatten som uppgick till 60 kr per kvm det första året. Då hade nog många känt sig

lurade, eftersom hyran de närmaste 5 åren skulle ha höjts med 60:5=12 kr per kvm och år förutom

den reguljära hyreshöjningen. Styrelsen och hyresutskottet ansåg att eftersom det äldre

beståndet bidrog till att täcka underskottet för Hässelby och Gröndal, så skulle det också få del av

hyresrabatten.

Motionärerna förslår en ”frysning” av nyproduktionshyrorna till dess de kommit i paritet mec

sina rätta boklassade hyror. Spännet är f n cirka 80 kr per kvm.

Två frågor inställer sig:

1. Vad händer om höjningen slår i brukshyrestaket för de äldre fastigheterna? Omfördelnings-

utrymmet är begränsat. Styrelsen vill erinra om att 1980-talsfastigheterna omfattar drygt 700

lägenheter eller 14 % av SKB:s lägenhetsantal. Av bostadshyrorna utgör de ännu större andel,

nämligen 24 Mkr eller 23 %.

2. Vilken princip för hyressättningen ska i så fall gälla kommande nyproduktion?

Styrelsen instämmer i att de skilda hyressättningssystemen är ett problem för föreningen. Ännu är

tiden inte mogen för nya regler. Under alla omständigheter bör de centrala parternas översyn av

hyressättningssystemet avvaktas, innan någon ändring görs.

Styrelsen föreslår

att motionen med vad ovan anförts ska anses besvarad

Beslut

(Kommer inom en snar framtid att läggas upp.)