Motion – 1986 / 7

SKB har under årens lopp använt något olika principer för s k tillägg för utrustning som installeras i

lägenheterna enligt hyresgästens önskemål. Det är företrädesvis kylskåp, eventuellt i kombination

med frys som tilläggen avser. Som exempel kan nämnas att före 1969 svarade hyresmedlemmen och

SKB för anskaffningskostnaden samtidigt som grundhyran höjdes med visst belopp. Medlemmen

utförde själv installationen.

From 1969 svarar SKB både för anskaffningskostnad och installation. Hyresmedlemmen

belastades från början med en kapitalkostnad på 12 respektive 8 procent. För ungefär 10 år sedan

ansågs detta för lågt på grund av höjt ränteläge och ändrades för nytillkommande ärenden till 15

respektive 9 procent. 1 den beställning som alltid upprättas anges det antal kronor som

kapitalkostnaden uppgår till. I likhet med vad som hade gällt före 1969 lades denna kostnad in i

hyran.

I samband med att den sk inre klassningen skulle utföras fr o m 1983-01-01 konstaterades att

SKB hade ca 3.000 tillägg inne i hyrorna. Eftersom installationerna var gjorda under en lång

tidsperiod, ingick olika belopp för samma ”nyttighet”, exempelvis ett kylskåp. För att erhålla en

rättvis inre klassning beslöt styrelsen efter samråd med hyresutskottet att alla tilläggen skulle erhålla

en enhetlig prissättning i 1982 års priser och läggas som separat post på hyresavin. Det total

hyresbeloppet reducerades med de intäkter som skulle erhållas som tillägg. Därmed betalade alla

medlemmar lika för samma boendekvalitet. Tilläggen var oförändrade till 1986-01-01 då de

höjdes med 30 procent, som framgår av motionen.

Motionärens egentliga fråga handlar om indexering av tilläggen. Många hyresmedlemmar har

trott att de skulle betala ett fast belopp under exempelvis 15 år, som därefter bortfaller.

Informationen från SKB har uppenbarligen varit otillräcklig och delvis otydlig.

Först bör erinras om att sedan SKB gjort en installation, betraktas den som vilken annan

installation som helst inom fastighetsförvaltningen, när det gäller exemeplvis reparationer och

Utbyte. Medel reserveras i SKB:s budget för detta. Hyran för den enskilde förblir oförändrad när

bytet sker även om det sker före avskrivningstidens slut. Men belopp som fastställdes för 10 – 15 år

sedan räcker vare sig för underhållsservice eller för utbyte. Därför ingår kostnadsökningen i SKB:s

totala budget. Den fördelades före 1983 ut på hyrorna, antingen med kr per kvm på samtliga

hyresmedlemmar eller med procent, som då belastade dem, som hade tillägg, något mer.

Anledningen till att ”avstampet” för en enhetlig prissättning i samband med den inre klassningen

blev 1982 års nivå, beror på att det var de då aktuellaste priserna. Höjningen med 30 procent fr o m

1986-01-01 är uttryck för de faktiska prishöjningarna.  

Kontorsledningen aktualiserade hos hyresutskottet redan inför samrådet under hösten 1985 att

lägga in tilläggen i hyrorna, i och med att en enhetlig prissättning rådde. Styrelsen har gett kontoret i

uppdrag att utreda detta. Avsikten är att återuppta diskussionerna med hyresutskottet. En

utgångspunkt är att tilläggen betraktas som förvaltningskostnad, läggs till hyrorna och bovärde

klassas – i all synnerhet som de flesta tilläggen utgörs av kylskåp som sedan länge anses som normal lägenhetsstandard.

Styrelsen föreslår

att motionen med vad ovan anförts skall anses besvarad