Motion – 2010 / 20

Nedan följer ett utdrag ur skriften SKB 25 år. Fet stil av mig.

SKB har till uppgift att skaffa sina medlemmar sunda och billiga
bostäder. Men föreningen nöjer sig inte med detta. Den skulle då
vara lik de flesta andra bostadsföreningar. Den hindrar dessutom,
tack vare att föreningens medlemmar kollektivt äga bostäderna, att
dessa bli spekulationsobjekt. Ingen kan sälja sin bostad och för-
tjäna pengar på den. Men ingen kan heller förlora. Den som bor i
en SKB-lägenhet äger rätt att säga upp för avflyttning precis som i
ett vanligt hyreshus och insatsen återbetalas. Hyresgästen själv är
emellertid ouppsägbar – av formella skäl anges dock kontrakten gälla
25 år – såvitt han sköter sig och fullgör sina skyldigheter. Men om
en lägenhet är ouppsägbar från värdens sida, innebär detta
att hyran aldrig stiger. Det är klart att vissa driftskostnader
under svåra förhållanden, såsom för närvarande bränslekostnaden,
kunna springa i höjden på ett så avgörande sätt att särskilda tillägg
måste uttagas. Detta har dock inte med hyran att göra. Det kan
naturligtvis också inträffa, att medlemmarna besluta modernisera
ett hus, dra in värme och varmvatten etc. Då kan självklart hyran
behöva justeras. Men då blir det ju en annan och bättre lägenhet, än
den ursprungliga. I SKB förenas sålunda bostadsföreningarnas och
den fria hyresmarknadens alla fördelar, medan alla deras nackdelar,i
de förra bundenheten vid lägenheten och i den senare risken för att
få hyran höjd, äro borta. Denna organisation fick SKB redan vid
starten för 25 år sedan. Den är lärdomen av de gamla bostadsför-
eningarnas misslyckanden, vilka – voro en följd av att lägenheterna
ofta blevo spekulationsobjekt. Men det hände kanske lika ofta att
en » lägenhetsägare» på grund av förflyttning till annan arbetsplats
eller tillfälliga ekonomiska svårigheter måste realisera sin bostad,
varvid han helt eller delvis förlorade de tidigare surt förvär-
vade sparslantar han satt in i bostaden. SKB skiljer sig sålunda
från bostads- och bostadsrättsföreningar därigenom, att den är en
hyresrättsförening. I denna har man frihet att flytta från en lägenhet
till en annan ledig sådan i föreningens hus eller flytta från dem och
om så önskas utträda ur föreningen och få insatskapitalet tillbaka,
men man bor lika säkert och minst lika billigt på hyresrätt som på
» äganderätt» vilken egentligen blott är en besittningsrätt. Den kan
följaktligen varken lagfaras eller belånas.
Bland föreningens gamla papper finns ett manuskript till ett fö-
redrag, möjligen en artikel, om kooperativa bostadsföreningar. Det
heter på ett ställe i detta om principerna för föreningens uppbygg-
nad, att » med sin lika rösträtt för alla och sina enkla former tilltalar
den känslan i de breda lagren, vilkas självverksamhet det gäller att
väcka» . Men föreningens organisation måste samtidigt vara smi-
dig, effektiv och billig samt lätt anpassbar även till mycket stora
förhållanden. Man vill » med en demokratisk organisation förena
storföretagets alla fördelar: tillgång på sakkunskap och erfarenhet
i ledningen, större förtroende hos allmänheten och långivarna, en
rationell skötsel av företaget och ett tillvaratagande av alla möjlig-
heter vid finansiering och produktion av bostäder. Med andra ord:
föreningen skall ligga så högt i konkurrensen, att den verkar som
en sporre på den privata produktionen att åstadkomma bostäder
till måttliga priser, men med tillgodoseende av rimliga hygieniska
och estetiska krav.» Efter denna skiss i lätt antydande streck, da-
terad 1916, har arbetats i 25 år. Dess idéer ha visat sig bärande
på alla punkter. I sin organisationsform är SKB sålunda demokra-
tisk. Föreningsmötet är högsta bestämmande organ och detta väljer
styrelse och förtroenderåd. Men eftersom föreningen nu består av
2.800 medlemmar skulle det vara olämpligt och tungrott att kalla
alla dessa till föreningsmötet. Därför uppdelas » med hänsyn till
fastigheternas belägenhet och, i görlig mån, bostädernas karaktär,
medlemskretsen i ett lämpligt antal distrikt» . Medlemmar utan lä-
genhet bilda särskilt distrikt. På distriktsmöten väljas fullmäktige
till föreningsmötet, inför vilket styrelsen har att stå till svars så-
väl för föreningens utveckling som för skötseln av de redan utförda
bostäderna. Förvaltningen av SKB:s stora fastighetsbestånd är cent-
raliserad och handhas av styrelsen, vilket i stora avgörande frågor
skall höra förtroenderådets mening. Styrelsen och framför allt dess
ordförande deltar aktivt i det administrativa arbetet, varigenom de
egentliga administrationskostnaderna bli mycket låga. Föreningen
har en föreståndare som vakar över fastigheterna och samtidigt är
ansvarig byggmästare för föreningens nyproduktion. En kamrer är
chef för kontoret och därjämte styrelsens sekreterare. På kontoret
äro dessutom för närvarande fem personer anställda. Det löpande
arbetet i fastigheterna skötes av tillsyningsman. Knappast något
företag av denna art och av denna storlek torde ha en så
liten administrativ organisation. Detta är en stor gemensam
besparing för medlemmarna.
Orsakerna till att SKB så väl kunnat fylla sin uppgift att skaffa
sina medlemmar billiga bostäder, billigare än i den öppna markna-
den, ligga i själva principerna för föreningen. I en privat husägares
driftskalkyl måste även finnas en reserv för hyresförluster. Den be-
höver inte SKB räkna med. För det första står en lång kö i väntan
på.sin » tur» att få hyra i SKB, varför en lägenhet aldrig behöver
stå ledig. För det andra finns säkerhet för förfallande hyror i med-
lemmens insatskapital. Kostnaderna för de inre reparationerna bli
också ganska stora i ett privathus, där ombyten av hyresgäster äro
täta. Var och en som flyttar in vill ha uppsnyggat. Denna anled-
ning till att » lägga på hyran» finns inte i SKB, där medlemmarna
själva sörja för underhållet efter sina egna önskningar och krav. Det
skall visst inte fördöljas, att dessa kostnader äro en hyresutgift ut-
över den kontrakterade hyran. Men den verkliga hyran blir likväl
låg. Varje medlem i föreningen som även är hyresgäst – man kan
som bekant vara medlem utan att hyra lägenhet i SKB – får ett
reparationskonto, vilket bildas genom att ränta på insatser och
lån överföres till detta, som dessutom växer – med sin egen ränta.
Och har SKB nog så låga räntor på lånen i sina fastigheter, så veta
också medlemmarna att föreningen inte är snål med räntan på
deras lilla sparkapital. De som äro aktsamma om sina lägenhe-
ter och nöja sig med måttliga reparationer kunna ta ut pengar från
kontot, sedan detta nått en viss storlek. De låga omkostnaderna
återspeglas i bruttohyrorna, som utgör 7.31% procent av hela den
ursprungliga fastighetskostnaden. Samma procenttal utgör om sub-
ventionen frånräknas 7.48. Dessa låga siffror torde vara ganska ena-
stående inom fastighetsförvaltningen i Stockholm. Men inbegriper
full och god förräntning av det av medlemmarna själva i fastighe-
terna investerade kapitalet, avskrivning å byggnaderna, amortering
å sekundärkrediten samt dessutom avsättningar för förnyelse och till
fonder av betydande storlek. Reservfonden, dispositionsfonden och
övriga avsättningar utgöra för närvarande 1 611 000 kronor. Trots
låga hyror har sålunda full ekonomisk stabilitet uppnåtts. Före-
ningen har utan att göra avkall på någon punkt under alla dessa år
följt sin ledande princip: utveckling efter behov, lägsta möjliga hyror
utan åsidosättande av ekonomisk stabilitet, samt att fördelarna må
tillkomma medlemmarna.
Stockholms Kooperativa Bostadsförening har brutit väg för den
bostadskooperation som vuxit sig stark under de gångna 25 åren.
Många av de gamla föreningarna stupade i brist på kunnig ledning.
Andra beräknade medlemmarnas insats för lågt. De kommo i svå-
righeter, råkade i rufflarhänder och blevo spekulationsobjekt. En del
klarade sig emellertid bra, men sågo inte sin uppgift i att föra positiv
bostadspolitik. De löste sina medlemmars bostadsfråga och därmed
slutade deras intresse. Den 1908 bildade Kooperativa bostadsföre-
ningen syftade längre men den fick aldrig något riktigt grepp om or-
ganisationsproblemet. Bostadsföreningen Framtiden gjorde en vac-
ker insats men svagheterna i dess konstruktion voro uppenbara. Med
SKB kom bostadskooperatioen på rätt bog. Det finns omkring 3 000
bostadsföreningar i landet, som vill ge sken av att vara kooperativa.
I en av socialstyrelsen genomförd utredning om bostadskooperatio-
nens utveckling framhålles att många bostadsföreningar inte kunna
anses bedriva bostadskooperativ verksamhet till förmån för de bo-
ende. De äro affärsföretag i föreningsform. Men avskiljer man dessa
förklädda företag återstår 1 065 föreningar av bostadskooperativ ka-
raktär, de flesta dock relativt små. Bortåt tusentalet har tillkommit
under de senaste 25 åren. De nya riktlinjerna för bostadsförenings-
rörelsen medförde en snabb utveckling. Mot slutet av och närmast
efter förra världskriget bildades närmare 300 föreningar, vilka ännu
finnas kvar. Intresset höll sig hela 20-talet tämligen konstant, un-
der de svåra krisåren mattades det. Sedan blev det åter fart. Nu
är var tionde lägenhet i Stockholm bostadskooperativ. I Uppsala,
dar bostadskooperationen vunnit den största utbredningen – är var
femte lägenhet en föreningsbostad. Den nya bostadsrättslagen av
1930 inverkade så på föreningsbildandet att fr o m 1931 det övervä-
gande flertalet eller 91 procent av de nybildade föreningarna upplåta
sina lägenheter med bostadsrätt. En del äldre föreningar ha även
omorganiserats efter denna lag.
Ett företag som, sedan SKB givit impulsen och genom sina från
början väl genomförda föresatser vunnit såväl statens som kommu-
nens förtroende, expanderat starkt och i hög grad bidragit till att
främja bostadsföreningsrörelsen är HSB eller uttytt Hyresgästernas
Sparkasse- och Byggnadsförening. Denna har framvuxit som ett
positivt komplement till den uppväxande hyresgäströrelsen. HSB
startade år 1923. Inte långt därefter bildades en liknande förening
i Göteborg, vilken snabbt följdes av andra, till en början huvudsak-
ligen i de större städerna. Redan två år efter starten bildades ett
riksförbund av de olika HSB-föreningarna för att främja deras intres-
sen. Sedan dess har denna rörelse gått kraftigt framåt. Vid senaste
årsskiftet omfattade den 83 lokala moderföreningar med 208 dot-
terföreningar. Fastigheternas sammanlagda taxeringsvärde är 300
miljoner kronor. En moderförening i HSB är en byggnadsförening
som överlämnar successivt färdigställda fastigheter till förvaltning
av särskilda dotterföreningar, bildade av HSB-medlemmar, som i re-
spektive fastighet erhållit bostadslägenheter med bostadsrätt. Med-
lemmarna äro principiellt förhindrade att skaffa sig annat utbyte av
sina lägenheter än att bebo dem. Genom att moderföreningen har
hand om dotterföreningarnas förvaltning blir denna avsevärt ratio-
naliserad och förbilligad.
En ny kooperativ bostadsproduktion med stark expansionskraft
har startats under de senaste åren. Det är Byggnadsföreningen
Svenska Bostäder. Den började år 1938 att bebygga Centrala Bromma
med amerikansk fart. Byggnadsföreningen har inriktat sig framför
allt på produktion av smalhus, vilka uppföras i serier om 10-15 hus i
varje. Sedan byggnadsföreningen är färdig med fastigheterna överlå-
tas dessa på lokala kooperativa bostadsföreningar; vilka väsentligen
ha förvaltande uppgift. Svenska Bostäder har förlagt en del av sin
verksamhet utanför Stockholm. Sålunda har den uppfört en serie
fastigheter i Nacka samt en serie i Linköping. Specialiseringen på
smalhus synes ha varit ändamålsenlig, ty produktionskostnaderna
ha blivit synnerligen låga. Värdet av de uppförda fastigheterna i
Bromma närmar sig 10 miljoner. Utanför Stockholm torde före-
ningen ha uppfört fastigheter för minst ett par miljoner.
Omkring 38 000 människor äro medlemmar i bostadsföreningar,
varav hälften tillhör stockholmsföreningar. Äro de små föreningar-
nas antal störst, så tillhör det överväldigande antalet medlemmar
de stora föreningarna. Intressant är medlemmarnas fördelning på
yrken. Två tredjedelar av medlemmarna i de kooperativa bostads-
föreningarna utgöras av arbetare och lägre tjänsteman. Vid en jäm-
förelse mellan de olika föreningstypernas medlemmar fördelade yr-
ken finner man, att gruppen arbetare är störst hos hyresföreningar,
mindre i bostadsrättsföreningar och minst i föreningar med besitt-
ningsrätt. Eftersom bostadsrättsföreningarna äro yngre – bildade
efter den nya bostadsrättslagens tillkomst 1930 – talar deras mellan-
plats här för att arbetarna under det sista decenniet i jämförelevis
större utsträckning än förut anslutit sig till den bostadskooperativa
rörelsen. Att gruppen är störst hos hyresrättsföreningarna beror på,
att dessa i allmänhet – SKB är dock ett undantag – fordra en betyd-
ligt lägre inbetald insats än de andra föreningstyperna. I Stockholm
finns utom SKB blott en enda hyresrättsförening. Föreningarnas lä-
genhetsbestånd ger en god bild av bostadsföreningsrörelsens omfatt-
ning och sociala betydelse. Sammanlagt ha föreningarna över 40 000
lägenheter samt bortåt ett par tusen lokaler för affärer och verkstä-
der. Av genomsnittssiffror framgår, att det är mest smålägenheter,
vilket för övrigt uppgifterna om de boendes fördelning på yrken an-
tydde. Den bostadskooperativa rörelsens uppgift var ju också från
början att bygga smålägenheter. Värdet av de bostadskooperativa
föreningarnas fastighetsbestånd är mycket stort, bortåt 550 miljoner
kronor, varav för Stockholm omkring 300 miljoner kronor. Tyvärr
har materialet inte lämnat uppgifter i kronor på medlemmarnas in-
satser, men då den i fastigheterna intecknade gälden uppgår till 404
miljoner, är det tydligt att bostadskooperationens medlemmar pre-
sterat en aktningsvärd investering av medel i föreningarnas fastig-
hetsbestånd. Bostadskooperationens stora samhälliga betydelse är
sålunda genom socialstyrelsens offentliga utredning klart dokumen-
terad.
De olika bostadsföreningarna betrakta ingalunda varandra som
konkurrenter. För att bättre kunna tillvarata gemensamma intres-
sen ha i flera städer bildats centralföreningar. I Stockholm skedde
detta redan 192I. En centralförening har till ändamål att främja de
gemensamma intressena genom att bl a utföra reparationer och änd-
ringsarbeten, göra gemensamma inköp av bränsle, upprätta deklara-
tioner och bokslut, ombesörja olika slags försäkringar m m. En prak-
tiserande advokat har anställts, vilken medlemmarna få rådfråga i
lag- och stadgefrågor. Till Stockholms Bostadsföreningars Central-
förening äro anslutna över 250 föreningar med ett fastighetsvärde
av inemot 300 miljoner kronor. SKB är representerad i centralföre-
ningen av hrr Ernst Eriksson, T.L.Karlsson, Samuel Olsson, John Arbin,
Abr. Bergvall och K.A. Eklund.

Mot bakgrund av ovan föreslås stämman besluta

att SKBs ursprungliga målsättning skall återställas samt

att detta görs med hänsyn till dagens samhälle.