Motion – 2012 / 51

År: 2012
Nummer: 51
Motionsställare: Kvarteret Tegelpråmen genom Inger Larsson, hyresmedlem Tegelpråmen

Om rätt till ROT-avdrag

Kvartersrådet Tegelpråmen yrkar

 

att SKB aktivt ska driva frågan om hyresmedlemmarnas rätt till skattereduktion för underhåll, s.k. ROT-avdrag, motsvarande det ansvar (att med egna medel eller genom lägenhetens andel av lägenhetsfonden svara för all målning och tapetsering i lägenheten) som enligt 44 § andra stycket föreningens stadgar åligger den som hyr lägenhet hos SKB.

 

Skäl för yrkandet

 

I samband med att den möjlighet som tidigare fanns till skattereduktion för hushållsarbete utvidgades (1 juli 2009) till att också omfatta s.k. ROT-arbete diskuterades bl.a. frågan om avgränsningen av vilka bostäder det aktuella arbetet skulle avse, för att omfattas av de nya reglerna. Således uttalades bl.a. följande (prop. 2008/09:178 s. 25 ff.).

 

ROT-arbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas … av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. En lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag likställs med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. …

 

Underhållsansvar för den bostad man äger I tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbete har möjligheten att få sådan skattereduktion varit begränsad till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätt. Regeringen anser att det även för nuvarande förslag finns skäl att begränsa omfattningen av det ROT-arbete som ska omfattas av skattereduktion. Som framförs ovan innebär förslaget att skattereduktionen endast kan tillgodoräknas enskilda individer och inte t.ex. fastighetsbolag. En rimlig avgränsning härutöver är att skattereduktionen för ROT-arbete riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad.

Det egentliga underhållsansvaret för en bostad vilar i första hand på den som innehar bostaden med direkt äganderätt. Detta är fallet för de personer som är ägare till sådana byggnader som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus. I detta sammanhang bör även nämnas det av riksdagen antagna förslaget om att från och med den 1 maj 2009 införa regler om s.k. ägarlägenheter (se prop. 2008/09:91, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171). Ägarlägenheter ska utgöra en ny boendeform vid sidan av nuvarande former för boende i flerbostadshus. En ägarlägenhet innehas med direkt äganderätt. På samma sätt som gäller för småhus är det därmed ägaren av en ägarlägenhet som har det egentliga underhållsansvaret.

Innehavare av en bostadsrätt har också ett underhållsansvar som i vissa avseenden kan jämställas med det som småhusägare har. Bostadsrätten är visserligen i grunden en nyttjanderätt till en bostadslägenhet, men underhållsansvaret för den egna lägenheten kan närmast jämföras med det ansvar som gäller för en bostad med direkt äganderätt i den mån inte annat följer av lag eller har reglerats föreningsrättsligt.

För en person som hyr eller arrenderar sin bostad är förhållandet emellertid inte detsamma. I de fallen är det oftast fastighetsägaren som bekostar den typ av arbete det nu är fråga om. I de fall där fastighetsägaren inte bekostar exempelvis underhåll och reparationer kan detta ha påverkat hyressättningen eller arrendeavtalet. Genom nivån på hyran eller arrendet kan således den som hyr eller arrenderar sin bostad få ekonomisk kompensation mot att han eller hon själv tar på sig underhållsansvaret.

 

Avgränsning till småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter

Mot bakgrund av var det egentliga underhållsansvaret för en bostad får anses ligga anser regeringen att en förutsättning för att få skattereduktion för ROT-arbete bör vara att arbetet avser ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion, eller att det avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Den avgränsning som föreslås innebär därmed att bostäder som upplåtits med hyresrätt eller som arrenderas inte omfattas av skattereduktionen för ROT-arbete. Eftersom skattereduktionen på detta sätt kopplas till underhållsansvaret anser regeringen att villkoren om ägande respektive innehav ska vara uppfyllda när arbetet utförs.

Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Däribland finns tomträttsinnehavare. Den som hyr eller arrenderar sin bostad likställs däremot inte med ägare.

Hyresgästföreningen anser att även hyresgäster ska omfattas av systemet med skattereduktion. Hyresgästföreningen pekar på att i de fall hyresgästen väljer bort att hyresvärden ska utföra underhållet ska hyran reduceras. Hyresgästföreningen anför att detta dock bara betyder att om hyresgästen i dessa fall vill ha något lägenhetsunderhåll utfört måste denna bekosta detta själv, vilket innebär att situationen är densamma som den är för en innehavare av en bostadsrätt. Regeringen anser att det är positivt med olika system för hur den enskilde hyresgästen kan påverka lägenhetsunderhållet och sitt eget boende. När en hyresgäst har avtalat med sin hyresvärd om nedsatt hyra i utbyte mot att själv stå för underhållet är det emellertid inte rimligt att med en skattereduktion ge ytterligare ekonomisk kompensation för det avtal som träffats. Detsamma gäller för den som arrenderar sin bostad och som tar på sig underhållsansvaret mot en nedsättning av arrendet. Regeringen anser således att det finns skäl att inte låta ROT-arbete i hyresrätter eller i arrenderade bostäder omfattas av skattereduktionen.

En annan boendeform är s.k. kooperativa hyresrätter, vilka regleras i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt. Medlemskapet i en kooperativ hyresrättsförening syftar till att ge en rätt att hyra en lägenhet i föreningen, men innebär inte att medlemmen själv kan överlåta lägenheten mot vederlag. Vid utträde ur föreningen gäller i stället att medlemmen har rätt att få sin medlemsinsats tillbaka. Kooperativa hyresrätter uppvisar många likheter med ”vanliga” hyresrätter. Det innebär bl.a. att det i första hand är hyresvärden, dvs. den kooperativa hyresrättsföreningen, som har det egentliga underhållsansvaret för hyresrätten. Det kan emellertid också förekomma att en kooperativ hyresrättsförening utformar sina stadgar så att ett visst underhållsansvar också åläggs den enskilde medlemmen. Enligt regeringens mening skulle det dock innebära stora praktiska svårigheter att särskilja dessa kooperativa hyresrätter från de andra. Vid en sammantagen bedömning anser regeringen därför att ROT-arbete som utförs i kooperativa hyresrätter inte bör omfattas av den nu föreslagna skattereduktionen.

 

Som framgår av ovanstående citat har lagstiftaren, vid sina överväganden beträffande frågan om ”vanliga” hyresrätter skulle omfattas av de föreslagna reglerna, förutsatt att den hyresgäst som åtar sig visst underhåll av en fastighetsägares lägenheter kompenseras genom nedsatt hyra. Kvartersrådet kan konstatera att denna förutsättning inte är uppfylld när det gäller bostadslägenheter i SKB.

 

För varje bostadslägenhet i SKB ska finnas en fond för lägenhetsunderhåll. Avsättning till denna fond sker genom de hyror som hyresmedlemmarna betalar för sina lägenheter, dvs. hyresmedlemmarna sparar med en del av hyran till det underhåll som de svarar för. Om det inte finns pengar i en viss lägenhets lägenhetsfond (t.ex. på grund av att en tidigare hyresmedlem har förbrukat alla medel) svarar hyresmedlemmen för underhållet med egna medel. Det underhållsansvar som hyresmedlemmarna ålagts kompenseras således inte på något sätt med nedsatta hyror. En skattereduktion skulle alltså inte medföra ytterligare ekonomisk kompensation.

 

Av ovanstående citat framgår också att det är ”stora praktiska svårigheter att särskilja … kooperativa hyresrätter från de andra”, dvs. ”vanliga” hyresrätter. Enligt kvartersrådet uppfattning är så dock inte fallet. Den skattskyldige som enligt gällande regler begär skattereduktion har, enligt allmänna skatterättsliga regler, bevisbördan för att han eller hon är berättigad till sådan reduktion. Om en kooperativ hyresmedlem skulle omfattas av det aktuella skattereduktionssystemet kan rätten till skatte-reduktion utan svårigheter styrkas bl.a. genom kopia av hyresavtalet och utdrag ur stadgarna (det senare såvitt gäller underhållsansvarets omfattning). I detta avseende finns det ingen skillnad i förhållande till en innehavare av en bostadsrätt.

 

Enligt kvartersrådets mening diskrimineras SKB:s hyresmedlemmar på ett otillbörligt sätt genom att en kooperativ hyresrätt med underhållsansvar i förevarande avseende inte är likställd med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. SKB bör därför aktivt verka för att hyresmedlemmarna omfattas av systemet med skattereduktion för underhåll, s.k. ROT-avdrag.