Motion – 2014 / 49
År: 2014
Nummer: 49
Motionsställare: kvartersrådet Segelbåten
Bemötande av funktionsnedsatta
Ett ärende om bostadsanpassning i kvarteret har fått oss att fundera över hur det fungerar för funktionsnedsatta inom SKB.
En funktionsnedsatt person har enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. rätt till bidrag för anpassningar i bostaden. Det kan gälla små åtgärder som nedfällbara sittplatser på avsatser i en trappuppgång men också större åtgärder som installation av rullstolshiss.
Det aktuella fallet gäller just en sådan hiss och åtgärder i lägenheten till en kostnad av ca 300 000 kronor. Det är en omfattande installation med två rullstolshissar, en stor mängd metallpelare och 22 meter dubbla stålrör i trappuppgången från bottenvåningen till tre trappor upp. Kostnaden betalas av kommunen, efter ansökan och godkännande. Men det krävs intyg från fastighetsägaren (SKB) om att hyresgästen inte behöver bekosta borttagandet av anpassningen.
Installationen innebär åtgärder som inte är så önskvärda ur estetisk och kulturhistorisk synpunkt. Men det måste ställas mot det behov som den funktionsnedsatta har. Här finns ett socialt ansvar att ta.
Finns det andra lösningar? Kan anpassningen utföras på annat sätt? Är det okej för kommunen? Kan en funktionsnedsatt (med familj) flytta till en lägenhet som kräver mindre anpassning eller ingen alls? Kan SKB hjälpa till att hitta någon att byta med? Kan en funktionsnedsatt få förtur till en likvärdig lägenhet? Ska en funktionsnedsatt behöva flytta från en invand miljö? Vara tvungen att flytta till en dyrare lägenhet? Oavsett ekonomiska möjligheter och bidrag till hyran? Har SKB lägenheter som är anpassade? Hur hanteras de i så fall? Kan en särskild kö för personer med funktionsnedsättning förenas med SKB:s turordningssystem?
När en funktionsnedsatt flyttar kanske man vill ta bort en förfulande anpassning som inte längre behövs. Fastighetsägaren kan då ansöka om bidrag till det. En handläggare på stadsbyggnadskontoret har sagt att det kan beviljas för ”allmänna utrymmen”. Men i 13 § lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. görs ingen skillnad mellan åtgärder i en lägenhet och i ”allmänna utrymmen”, utan tvärtom finns kravet att kommunen ska få anvisa hyresgäst till lägenheten, vilket knappast är förenligt med SKB:s turordningssystem. Ska då SKB bekosta borttagandet? Eller ska den behållas? Hur kan man i så fall få en hyresgäst till lägenheten som kan dra nytta av anpassningen? En handläggare på SKB har sagt att föreningen brukar få återställningsbidrag, men finns det några garantier för det?
Detta är svåra frågor. Kanske är det därför som det aktuella ärendet har dragit ut på tiden och fortfarande – efter över ett år – inte är avgjort.
Vi tycker att frågorna borde analyseras och att det borde finnas någon form av grundläggande riktlinjer inom SKB för detta. På hemsidan har vi inte hittat någon information i fråga om bostadsanpassningar eller funktionsnedsatta.
Vi yrkar därför att stämman beslutar
att ge styrelsen i uppdrag att redovisa SKB:s praxis i fråga om bemötande av funktionsnedsatta och hantering av bostadsanpassningar,
att ge styrelsen i uppdrag att utarbeta grundläggande riktlinjer för detta, om sådana inte redan finns, och
att ge styrelsen i uppdrag att publicera information om funktionsnedsatta och bostadsanpassningar på hemsidan.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Ansvaret för att ansöka och genomföra en bostadsanpassningsåtgärd flyttades för ett antal år sedan från bostadsföretagen till den funktionsnedsatta. Gången är att den som har behov av en anpassning ansöker hos kommunen att de ska utföra åtgärden. Om kommunen anser att en anpassning är befogad och ska genomföras sker det i två steg. Först ansöker den funktionsnedsatta/kommunen om ett medgivande från fastighetsägaren för att få utföra åtgärden i dennes fastighet. Om fastighetsägaren medger anpassningen söker kommunen vid behov bygglov. Om både fastighetsägaren och bygglovsenheten är positiva kan därefter åtgärden utföras.
SKB får ett flertal sådana förfrågningar om medgivande varje år. De allra flesta är okomplicerade och SKB har en generös inställning till åtgärderna. Det handlar ju om medverka till att lösa ett problem för en medlem. Även återställningen blir i dessa fall okomplicerad. Vid mer omfattande anpassningsåtgärder svarar kommunen, hittills utan undantag, för återställandet när anpassningen inte längre behövs.
Stora och komplicerade anpassningsåtgärder som negativt påverkar andra boende, är tveksamma ur estetiska, kulturhistoriska eller andra aspekter är sällsynta och handläggningen är då något annorlunda. En diskussion förs med den boende om anpassningen kan lösas på annat sätt. Detta kan till exempel ske genom att denne finner en bostad som är belägen på bottenvåningen, i ett hus med hiss eller på annat sätt bättre motsvarar den boendes funktionsnedsättning.
En sådan diskussion med den boende kan leda till att den funktionsnedsatte väljer en annan bostad. Några särskilda undantag från turordningen finns dock inte. En sådan diskussion kan också leda till att den funktionsnedsatte inte vill flytta. SKB har då att antingen medge att anpassningsåtgärden utförs, trots den negativa påverkan denna får på andra boende, eller inte medge att anpassningsåtgärden utförs. Alla tre fallen kan inträffa och har inträffat. Beslutet föregås av komplicerade avvägningar av flera olika medlemmars behov, allt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Styrelsen finner det rimligt att riktlinjer med ungefär denna omfattning publiceras på hemsidan, det vill säga att SKB i de allra flesta fall är positiv till anpassningsåtgärder. Det måste dock tydligt framgå att det alltid sker en individuell prövning, som vid komplicerade fall kan medföra att SKB inte medger att anpassningsåtgärden utförs.
Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
att anse motionen besvarad.
Beslut
Föreningsstämman beslutade därefter i enlighet med styrelsens förslag
att anse motionen besvarad.