Motion – 2017 / 11

År: 2017
Nummer: 11
Motionsställare: kvarteret Segelbåten genom Lars Lingvall, fullmäktig, och Kenneth Möller fullmäktigesuppleant Segelbåten

Möjlighet att överklaga uteslutning

Inom den kooperativa ekonomiska föreningen SKB bör rättssäkerheten vara god. Tyvärr är det inte så i fråga om uteslutning ur föreningen.

Rätten att besluta om uteslutningar av andra anledningar än ekonomiska försummelser överfördes år 2010 från stämman till styrelsen, som därmed fick rätt att besluta om samtliga uteslutningar. Styrelsens motivering var att uteslutning genom stämmobeslut är en omständlig och tidsödande process som kan vara integritetskränkande för medlemmen.

Att berövas sitt medlemskap är en oerhört långtgående åtgärd, som innebär att man – förutom vanäran – förlorar sin turordning och därmed möjligheten att få en lägenhet inom SKB, det vill säga det som skulle vara frukten av ett ofta långvarigt sparande inom föreningen. Det är därför angeläget att en uteslutning är noga övervägd och inte kan ifrågasättas. Med stadgeändringen år 2010 finns dock inga möjligheter att kontrollera detta.

Styrelsen har angett (i utlåtande över motion 12 förra året i samma ämne) att man har som rutin att tillskriva medlemmen och föra en dialog med denne. Det är dock inte stadgereglerat, och det finns inga garantier för att så sker. Styrelsen ville tvärtom i stadgeförslaget till första extrastämman hösten 2015 ta bort varning före uteslutning, det vill säga gå i rakt motsatt riktning.

Även om styrelsen har dialog med medlemmen kvarstår problemet att grunderna för en uteslutning kan vara diskutabla, eftersom de innehåller ett mått av subjektiv värdering. Fullmäktige får ingen information om dessa uteslutningar och har ingen möjlighet att kontrollera. Därför behöver den medlem som berörs ges möjlighet att begära att uteslutningen prövas av stämman. Först med ett sådant tillägg till stadgarna kan rättssäkerheten anses acceptabel.

Då kan styrelsen fortsätta att besluta om alla slags uteslutningar, samtidigt som den medlem som anser att uteslutningen är felaktig kan få frågan prövad av stämman. Därmed behåller man den enkelhet som infördes år 2010 och undviker att hanteringen blir integritetskränkande – medlemmen har ju själv begärt att frågan behandlas på stämman.

Styrelsen har i stället hänvisat till att medlemmen kan ”få sin sak prövad i allmän domstol”. Det kräver dock att medlemmen har åtskillig kompetens och är beredd att satsa en hel del pengar på en prövning med osäker utgång. Det är orimligt och ovärdigt. SKB:s medlemmar bör behandlas bättre.

Det är värt att uppmärksamma att huvudregeln i lagen om ekonomiska föreningar (3 kap. 4 § tredje stycket) är att föreningsstämman beslutar om uteslutning – inte styrelsen. Även med föreslagen ändring blir alltså rättssäkerheten i SKB sämre än i normalfallet – men den blir påtagligt bättre än i nuläget.

Vi yrkar

i första hand att föreningsstämman beslutar

att som sista stycke i § 9 i stadgarna lägga till:

”En medlem som styrelsen har beslutat att utesluta har rätt att begära att uteslutningen prövas av föreningsstämman. Slutligt beslut om uteslutning fattas då vid nästkommande förenings stämma, där medlemmen har närvaro och yttranderätt vid behandlingen av frågan.”,

i andra hand att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att till nästa stadgerevidering föreslå ett tillägg till stadgarna om rätt för en medlem som styrelsen har beslutat att utesluta att begära att uteslutningen prövas av föreningsstämman.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

I motionen görs gällande att rättssäkerheten när det gäller uteslutning ur föreningen inte är god. Detta sägs bero på ett beslut som SKBs föreningsstämma fattade år 2010, nämligen att låta styrelsen fatta beslut om uteslutningar av andra anledningar än ekonomiska försummelser. Till följd av att det inte längre är stämman som fattar beslut i sådana uteslutningsärenden finns det inga möjligheter att kontrollera att dessa är noga övervägda.

Enligt 3 kap. 4 § FL får en medlem uteslutas ur föreningen på sådan grund som anges i stadgarna. Föreningsstämman ska besluta om uteslutningen, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Enligt förarbetena till bestämmelsen anger stadgarna ofta att styrelsen ska fatta beslut om uteslutning (prop. 1986/87: 7 s. 90). I doktrinen sägs att den omständigheten att det är föreningsstämman som enligt lagtexten ska fatta de aktuella besluten ”understryker beslutets allvarliga karaktär” (Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, En kommentar, fjärde upplagan, s. 132). Ett par slutsatser som kan dras av det sagda är att det ofta är styrelsen som fattar beslut om uteslutning och att den omständigheten att lagtexten pekar ut stämman som det organ som ska fatta sådana beslut inte har något kontrollsyfte utan handlar om att inskärpa beslutens allvarliga karaktär. Styrelsen är väl införstådd med detta.

I motionen sägs att det inte finns några garantier för att styrelsens tillämpningsrutiner i denna typ av ärenden följs. Att så sker är dock, liksom andra typer av förvaltningsåtgärder, föremål för revisorernas granskning. Det är med andra ord inte upp till styrelsen att hantera ärendena efter eget gottfinnande. I denna del av motionen hänvisas det för övrigt till det förslag som styrelsen tidigare lagt fram, nämligen att ur stadgarna ta bort varning före uteslutning. Detta anses gå i rakt motsatt riktning. Styrelsen vill dock här framhålla att lagtexten inte innehåller något krav på att en uteslutning ska föregås av en varning. Dessutom är det så att en varning i vissa fall inte tjänar något syfte. Så är till exempel fallet om en medlems handlande inneburit skada för föreningen. Om skadan redan har skett och inte går att reparera tjänar en varning alltså inget syfte. Det är svårt att förstå på vilket sätt ett borttagande av varning före uteslutning skulle gå i ”rakt motsatt riktning”, det vill säga mot försämrad rättssäkerhet.

Vidare påstås grunderna för uteslutning vara diskutabla, eftersom de innehåller ”ett mått av subjektiv värdering”. Dessutom får fullmäktige ingen information om dessa uteslutningar och har ingen möjlighet att kontrollera. Det kan här noteras att lagtexten inte anger några precise rade förutsättningar överhuvudtaget för uteslutning. De grunder för uteslutning som anges i SKBs stadgar får därför anses öka förutsebarheten för både medlemmarna och föreningen.

Slutligen är det viktigt att påpeka att för det fall en utesluten medlem vill få uteslutningen prö vad i allmän domstol är det föreningen, som har bevisbördan för att uteslutningen var berättigad. Detta förutsätter att föreningen har ”på fötterna”, vilket i sig är en garanti för att beslut om uteslutning föregås av en noggrann och lagenlig prövning.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att avslå motionen.

Beslut

Föreningsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag

att avslå motionen