Motion – 2017 / 1

Motionen är omfattande och innehåller både påståenden och frågor. Därför redogör styrelsen inledningsvis för vad som gäller rent juridiskt i aktuella frågor. Denna redogörelse följs av styrelsens utlåtande, en kort sammanfattning och förslag till beslut.

Motionens centrala frågor är

• vad som avses med begreppet ”ärende” i 7 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL) och i § 26 i SKB:s stadgar samt
• om det finns skäl att tillsätta en specialutredning, i form av en granskare för särskild granskning enligt 8 17 § FL, för att undersöka styrelsens hantering av 2016 års motioner.

Om SKB

SKB är en kooperativ hyresrättsförening för vilken lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt gäller. Andra kapitlet i denna lag handlar om föreningsrättsliga bestämmelser och tredje kapitlet om den kooperativa hyresgästens rättigheter och skyldigheter. I stora delar hänvisar lagen till FL. Den som vill veta vad som föreningsrättsligt gäller för till exempel föreningens medlemmar hänvisas i 2 kap. 5 § lagen om kooperativ hyresrätt till 3 kap. FL (med få undantag som inte är relevanta för denna motion). Den som vill veta vad som föreningsrättsligt gäller för bland annat föreningsstämman i en kooperativ hyresrättsförening hänvisas i 2 kap. 17 § till 7 kap. FL. I frågor som handlar om den kooperativa hyresgästens rättigheter och skyldigheter, det vill säga hyresrättsliga frågor, hänvisas i 3 kap. 1 § till bestämmelserna om hyra i jordabalken (den så kallade hyreslagen) som ska tillämpas på kooperativ hyresrätt med de undantag som anges i lagen om kooperativ hyresrätt. Varken i lagen om kooperativ hyresrätt eller i hyreslagen finns det några bestämmelser som är relevanta för denna motion.

Rent rättsligt kan man av det sagda dra slutsatsen att varje medlem i SKB, köande och boende, har en relation till föreningen som är grundad på den föreningsrättsliga lagstiftningen. Boende medlemmar har dessutom en relation till föreningen som är grundad av den hyresrättsliga lagstiftningen. Frågor som rör föreningsstämma hör till det föreningsrättsliga området som alltså regleras i FL.

Allmänt om ekonomiska föreningar

I förarbetena till nu gällande föreningslag sägs om associationsformen ekonomisk förening bl.a. följande. Utmärkande för en ekonomisk förening är att den genom ekonomisk verksamhet ska främja sina medlemmars ekonomiska intressen och att medlemmarna ska delta i verksamheten som konsumenter, leverantörer eller på annat sätt. Kravet på deltagande i verksamheten ger den ekonomiska föreningen en kooperativ prägel. Den kooperativa karaktären markeras ytterligare genom att medlemskapet i princip ska vara öppet, genom att varje medlem som huvud­regel ska ha en röst samt genom att utdelning av överskott i huvudsak ska ske i proportion till varje medlems deltagande i verksamheten (prop. 1986/87:7 s. 59).

När det gäller föreningsmedlemmarnas inflytande uttalade lagutskottet bland annat .a. följande. Utmärkande för de ekonomiska föreningarna är att medlemmarna i större eller mindre ut­ sträckning engagerar sig i föreningens olika angelägenheter och inte bara väljer förvaltande och kontrollerande organ samt träffar avgöranden på grundval av årsredovisningen. Medlem­marnas beslutanderätt … utövas på föreningsstämman (LU 1986/87:20) s. 5 f.).

Gällande föreningslag skiljer mellan medlemskap och medlemsandel i en ekonomisk förening. Till medlemskapet hör rätten att delta i föreningens förvaltning och ta föreningens tjänster i anspråk. En medlems andel däremot representerar rätten att lyfta vinst som utfaller på andelen eller belopp som svarar mot andelen vid utträde ur föreningen eller vid dennas likvidation (prop. 1986/87:7 s. 88). De rättigheter som enligt 7 kap. 1 § FL följer med ett medlemskap i en ekonomisk förening är, enligt vad som sägs i betänkandet Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar, så kallade förvaltningsrättigheter. De centrala förvaltningsrättigheterna vid förenings­ stämman sägs vara rätten att närvara vid denna, rätten att yttra sig och rätten att rösta (SOU 2009:37 s. 106).

Vad avses med begreppet ”ärende”?

Av 7 kap. 14 § FL framgår att en medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en förenings­ stämma (begäran ska vara skriftlig och göras inom sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman eller ske på det sätt och inom den tid som föreningens stadgar anger). Denna rättighet tillkom så sent som år 1988, när nu gällande föreningslag (som i stora delar bygger på 1975 års aktiebolagslag) trädde i kraft. Någon motsvarande bestämmelse hade inte funnits tidigare. I förarbetena till den nya bestämmelsen sägs (prop. 1986/87:7 s. 123 f.) att den har ”viss förebild” i 1975 års aktiebolagslag och att den aktuella rätten, i de föreningar som tillämpar ett fullmäktigesystem, tillkommer dels varje fullmäktig, dels varje medlem. Det påpekas vidare att ”det ligger dock i sakens natur att en medlem som inte tillika är fullmäktig inte har rätt att på en stämma med föreningens medlemmar få ett sådant ärende behandlat som enligt stadgarna faller inom fullmäktiges kompetensområde.” I specialmotiveringen till dåvarande 7 kap. 12 § FL (nuvarande 7 kap. 42 § FL), som reglerar medlemmars rätt att få ärenden behandlade vid för­eningsstämman även om föreningen infört ett representativt system (fullmäktigesystem), sägs om denna rätt att föreningsrörelsen bygger på en levande medlemsdemokrati och att det därför är angeläget att varje enskild medlem alltid kan göra sin röst hörd (prop. 1986/87:7 s. 135).

Några explicita uttalanden om vilken typ av frågor/ärenden som en medlem har rätt att få behandlade vid en föreningsstämma ges inte i förarbetena till 1987 års föreningslag. I samband med senare ändringar av lagen har dock vissa uttalanden gjorts. I betänkandet Enklare besluts­fattande i ekonomiska föreningar sägs i författningskommentaren till 7 kap. 14 § FL bland annat följande (SOU 2009:37 s. 261). ”Med ’ärende’ avses i denna paragraf, liksom i 11 §, en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Paragrafen ger alltså inte en medlem rätt att begära en allmän upplysning eller att göra ett allmänt uttalande. … Har ett ärende anmälts i tid, är styrelsen skyldig att ta upp det på dagordningen för den kommande föreningsstämman och stämman är skyldig att ta upp ärendet till prövning. Så är fallet även om ärendet har tagits upp vid en tidigare stämma eller om det framstår som uteslutet att ett lämnat förslag skulle få erforderlig majoritet vid stämman. I doktrinen har dock uttalats att stämman kan vägra att behandla förslag, vars genomförande skulle stå i uppenbar strid med förenings­lagen eller föreningens stadgar.”

I kommentaren till 7 kap. 11 § FL (som handlar om extra föreningsstämma) sägs i samma betänkande bland annat följande (s .257). ”Med ’ärende’ avses i detta sammanhang en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Det är alltså inte möjligt för exempelvis en minoritet av de röstberättigade medlemmarna att begära en extra stämma bara för att ställa frågor till styrelsen eller den verkställande direktören.”

Med ”ärende” avses alltså en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Därmed är det av intresse att titta närmare på 7 kap. 1 § FL, där det sägs att föreningsmedlemmarna utövar sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter vid förenings stämman. Denna rätt kan helt eller delvis utövas av fullmäktige. För att förstå vad som avses med ”föreningens angelägenheter” måste man gå vidare till 7 kap. 10 § FL. Där sägs att vid års­ stämman ska beslut fattas i vissa obligatoriska frågor (punkterna 1–3: fastställelse av resultat­ och balansräkning, disposition av vinst eller förlust samt frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD). Enligt lagrummets punkt 4 ska det vid årsstämman även fattas beslut ”i andra ärenden som föreningsstämman ska behandla enligt denna lag eller stadgarna”. Med uttrycket ”ärenden enligt denna lag” avses till exempel val av styrelse och revisorer samt behandling av ärende som en medlem har begärt att få behandlat med stöd av 7 kap. 14 § FL. Enligt SKB:s stadgar (§ 23) är dessutom val av ledamöter till hyresutskottet och valberedningen samt fastställande av årsavgift sådana angelägenheter som ligger inom fullmäktiges kompetensområde. Av intresse   i detta sammanhang är att begreppet ”kompetensområde” inte används i lagstiftningen men väl i förarbetena (se uttalandet ovan om att en medlem som inte tillika är fullmäktig inte har rätt att på en stämma med föreningens medlemmar få ett sådant ärende behandlat som enligt stadgarna faller inom fullmäktiges kompetensområde). Det är alltså uppenbart, även om det inte sägs uttryckligen i lagen, att det inte är tillräckligt att läsa en enskild bestämmelse för att förstå vad som gäller utan bestämmelsen måste i regel sättas in i större sammanhang. Detta är för övrigt en vanlig lagstiftningsteknik. Lagen anvisar således en struktur för både organisation och beslutsfattande, vilket i doktrinen¹  uttrycks bland annat på följande sätt.

”Ekonomiska föreningar är förutom medlemsorganisationer också affärsföretag som kräver en ändamålsenlig struktur för beslutsfattandet. De har ofta många, ibland tusentals medlemmar. Alla dessa kan naturligen inte delta i besluten i den löpande verksamheten, även om bestäm­manderätten i varje förening i princip tillkommer medlemmarna. En uppdelning av beslutanderätten mellan olika föreningsorgan enligt en mera generell modell är därför nödvändig…

Medlemmarna samlas till föreningsstämma, i regel en gång om året, för att fatta ett begränsat antal viktigare i EFL angivna beslut. Stämman är därmed det högsta beslutande organet i föreningen…

Under året sköts verksamheten av styrelsen, som … företräder föreningen utåt och handlar på föreningens vägnar. Under styrelsen kan finnas en verkställande direktör (VD), som ansvarar för den löpande förvaltningen. Styrelsen och VD utgör föreningens förvaltande och verkställande organ…

Strukturen i en ekonomisk förening är hierarkisk. Stämman är överordnad styrelsen och kan i förvaltningsfrågor ge detta direktiv. Likaså kan styrelsen ge order till dem som arbetar i föreningen, t.ex. VD. På motsvarande sätt kan VD besluta inom sitt område.”

__________________________________________________________________________________________________________________________________

1     Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, Lagen om ekonomiska föreningar, En kommentar, fjärde upplagan (Mallmén m.fl.), s. 171 f.

__________________________________________________________________________________________________________________________________

Föreningsstämman har alltså exklusiv beslutanderätt i vissa i lagen angivna frågor. Det som faller utanför denna stämmans lagreglerade och exklusiva kompetens anses utgöra förvaltning². Som framgår ovan hindrar den anvisade kompetensfördelningen alltså inte stämman från att i förvaltningsfrågor ge styrelsen direktiv men det får inte ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion av förvaltningsorgan. Stämmodirektiv förutsätts dessutom vara undantag^3,4. Motsvarande resonemang kan föras när det gäller kompetensfördelningen mellan styrelse och VD.

Om särskild granskning enligt 8 kap. 17 § FL

Medlemmarnas inflytande i en ekonomisk förening utövas vid föreningsstämman där besluts­ordningen vilar på majoritetsprincipen. Huvudregeln är att stämmans beslut utgörs av den mening som fått fler än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 32 § FL). För att inte en majoritet ska kunna fatta vilka beslut som helst, utan hänsyn till övriga medlemmar, finns det i lagen ett antal regler som fungerar som en garanti för att så inte kan ske. Till dessa regler hör bland annat regeln att föreningens ändamål ska framgå av stadgarna och reglerna som kräver olika grader av kvalificerad majoritet för mer ingripande föreningsstämmobeslut. Till det förenings­rättsliga minoritetsskyddet hör även instituten medrevisor (8 kap. 2 § FL) och särskild gransk­ning (8 kap. 17 § FL). Enligt sistnämnda bestämmelse kan varje röstberättigad väcka förslag om särskild granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen. För att sådan granskning ska komma till stånd krävs bl.a. att förslaget om granskning biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Det är föreningen som står för granskarens arvode.

Granskningen sägs i förarbetena ha förebild i motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen och ha ”mera karaktär av en extraordinär åtgärd, som avses komma ifråga när det föreligger eller kan misstänkas föreligga oegentligheter eller andra missförhållanden i föreningen som bör utredas genom en specialundersökning” (prop. 1986/87:7 s. 170 f.). I Ds 2015:25 (Ett ända­målsenligt minoritetsskydd), som bland annat behandlar frågan om granskning i aktiebolag och ekonomiska föreningar sägs (s. 39) att granskningsinstitutets syfte är att en minoritet, med begränsad insyn i bolaget (eller föreningen), ska kunna få till stånd en specialutredning för att undersöka ett visst förhållande vid misstanke om oegentligheter eller missförhållanden i bolaget (eller föreningen). I doktrinen⁵ sägs att granskningsinstitutet, sett i detta perspektiv, fyller en informationsfunktion. Det fyller även en så kallad kompetensfunktion, i och med att det också syftar till att ”tillhandahålla aktieägare den kompetens som kan erfordras för att såväl upptäcka vissa förhållanden som att sätta in dessa i sina rätta sammanhang och dra riktiga slutsatser”. Enligt en fotnot till detta uttalande har en granskare således bland annat att värdera affärsmässigheten av förhållanden som är underkastade granskning. Granskningen som sådan har inga rättsverkningar. Ett yttrande av granskaren innebär således inte ett rättsligt faststäl­lande av ett visst förhållande, utan endast en redogörelse för hur granskaren ser på det han granskat⁶.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut⁷

Inledning

Motionären undrar varför ingen revisor eller annan har reagerat på att SKB under ett antal decennier skulle ha agerat juridiskt felaktigt (genom att inte göra någon uppdelning av skrivelser

___________________________________________________________________________________________________________________________________

2     Mallmén m.fl. s. 186 f.

3     Mallmén m.fl. s. 188 f.

4     I tredje upplagan av lagkommentaren (med endast Anders Mallmén som författare) uttrycks saken på så sätt att stämmans direktivrätt kan ”innebära vissa svårbedömda problem” (s. 240).

5     Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt aktiebolagslagen (Lindskog), s. 15 f.

6     Lindskog s.16.

7     Här används motionärens rubriker för att läsaren på ett enkelt sätt ska kunna orientera sig.

___________________________________________________________________________________________________________________________________

rubricerade Motioner i föreningsfrågor respektive förvaltningsfrågor). Svaret är enkelt; stämman kan fatta i princip vilka beslut som helst och det är sen styrelsens ansvar att vägra följa sådana beslut som strider mot föreningslagen, årsredovisningslagen eller stadgarna (6 kap. 13 § FL) och som därför inte gäller. Enligt allmänna associationsrättsliga principer får en ställföre­ trädare för föreningen heller inte verkställa beslut som är uppenbart skadliga för föreningen⁸ .Ingen, varken motionären, styrelsen eller någon annan, har gjort gällande att det vid SKB:s tidigare föreningsstämmor skulle ha fattats beslut som strider mot gällande bestämmelser eller SKB:s stadgar. Varken revisorerna eller någon ”annan” har alltså haft anledning att anmärka på den tidigare hanteringen.

Vad menar styrelsen att en motion får ta upp?

Frågan är inte helt enkel att förstå eftersom motionären själv redovisar de exempel som finns på SKB:s hemsida. Frågan har dessutom, som motionären själv skriver, diskuterats på ett antal möten för förtroendevalda och medlemmar.

Direktiv i förvaltningsfrågor – motioner i förvaltningsfrågor

Styrelsen har aldrig gjort gällande att föreningsstämman bara får besluta om det som ryms inom stämmans exklusiva kompetensområde, det vill säga sådana frågor som stämman enligt lagstiftningen ska behandla och fatta beslut i. Vad styrelsen gör gällande är att sådana som motioner rubricerade skrivelser som handlar om rena förvaltningsfrågor inte ska behandlas som föreningsfrågor. Även om frågorna handlar om föreningens verksamhet i stort så är de inte relevanta för föreningen i egenskap av förening, det vill säga i föreningsrättslig mening, och faller därmed heller inte inom fullmäktiges kompetensområde.

Motionären åberopar i denna del av motionen ett rättsfall, NJA 1960 s. 698, som stöd för att stämman till exempel skulle kunna besluta om VD:s löneförmån. Motionären redovisar dock inte någon närmare analys av rättsfallet, vilket kan vara befogat i detta sammanhang. Rättsfallet gäller klander av ett beslut fattat på en extra bolagsstämma, som begärts av minoritetsaktie­ ägare. Dessa ville få prövat om VD:n skulle behålla beslutade löneförmåner eller om de var uppenbart oskäliga och ”fördenskull borde ändras”. En av knäckfrågorna i rättsfallet är om stämman haft rätt att inte göra en prövning i sak av minoritetens yrkande. Till relevanta om­ ständigheter i rättsfallet hör att VD:n, tillika styrelseledamot, genom ett styrelsebeslut hade fått sina löneförmåner höjda, från 22 000­24 500 kronor till 42 000 kronor per år. Bolagets årliga vinster var blygsamma och det trädde i likvidation drygt ett par år efter styrelsebeslutet. Till grund för Högsta domstolens bedömning låg bland annat ett utlåtande av professorn Håkan Nial. Av detta framgår att bolagsstämman givetvis har befogenhet att behandla och besluta i alla bolagets angelägenheter. Den omständigheten att det enligt aktiebolagslagen är styrelsen som tillsätter VD betyder bara att denna inte, såsom är fallet med styrelseledamöter, väljs av stämman utan genom avtal som träffas av styrelsen såsom bolagets ställföreträdare. Men precis som när det gäller andra avtal eller ”andra på styrelsen ankommande förvaltningsåtgärder” kan bolagsstämman meddela styrelsen direktiv. Nial diskuterar därefter styrelsens lydnadsplikt gentemot bolagsstämman och konstaterar angående undantagsregeln om bolagsskadliga beslut bland annat att ”det är givet, att regeln endast med utomordentlig försiktighet får användas, om det gäller styrelseledamöternas personliga intressen, såsom då stämmans beslut riktar sig mot löneförmåner för en ledande person inom styrelsegruppen”.

Utgången i det av motionären åberopade rättsfallet, att frågan om nästan fördubblade löne förmåner för en VD som tillika är styrelseledamot måste behandlas av bolagsstämman om en aktieägare begär det, är enligt styrelsens uppfattning helt självklar. De frågor som SKB:s styrelse anser bör behandlas som förvaltningsfrågor är inte av samma dignitet som frågan i det åberopade rättsfallet och de berör dessutom inte en styrelseledamots personliga intressen.

___________________________________________________________________________________________________________________________________

8     Mallmén m.fl. s. 212 ff.

___________________________________________________________________________________________________________________________________

Som framgår av styrelsens rättsutredning ovan har stämmans rätt att ge styrelsen direktiv i förvaltningsfrågor i doktrinen tidigare ansetts kunna ”innebära vissa svårbedömda problem”. Detta uttalande har numera ersatts av uttalandet att ”stämmodirektiv förutsätts dock vara undantag”, vilket enligt styrelsens uppfattning ligger i linje med den syn som redovisas i Nials utlåtande i NJA 1960 s. 698. För övrigt noterar styrelsen att motionären inte redovisar dessa uttalanden över huvud taget utan tvärtom påstår att ”det vanliga” är att stämman kan ge styrelsen direktiv. Något stöd för detta påstående finns dock inte.

Styrelsen vill i detta sammanhang understryka att den nya hanteringen inte innebär att de medlemmar som har inkommit med ”motioner” som tar upp förvaltningsfrågor inte haft möjlighet att göra sin röst hörd. Samtliga förvaltningsfrågor har redovisats och besvarats i ett särskilt häfte, vilket presenterats för övriga medlemmar.

Krav på ärende i motion

Vad motionären skriver i denna del avviker inte från styrelsens uppfattning. Enligt styrelsens uppfattning är redovisningen dock inte fullständig.

Krav på att ett ärende ska tas upp och behandlas

Enligt motionären måste ”alla övriga ärenden genom motioner” tas upp på stämman. Trots att det uppenbarligen hänvisas till föregående stycke i motionen, där motionären behandlar både vilka ärenden som ska behandlas på stämman och vilka som inte ska behandlas, utgår styrelsen från att motionären här, med uttrycket ”alla övriga ärenden genom motioner”, avser alla andra ärenden än sådana som enligt motionärens redovisning i föregående stycke inte ska behandlas på stämman.

Motionären hänvisar i denna del av motionen till dels lagtext och förarbetsuttalanden där begreppet ”ärende” förekommer, dels SKB:s stadgar och begreppet ”motion”. Vid flera av de möten för förtroendevalda och medlemmar där dessa begrepp har diskuterats har från styrelsens sida redogjorts för att begreppen inte kan tolkas utan att sättas in i sitt sammanhang. Hur tolkningen enligt styrelsens uppfattning bör göras framgår av den här inledningsvis redovisade rättsutredningen.

Motionären tar i denna del upp styrelsens svar på motion 30 vid 2014 års föreningsstämma. Styrelsen sade då ”att avvisa motioner är inte möjligt. Motion skall enligt § 26 behandlas på föreningsstämma”. Som kommentar till årets motion vill styrelsen poängtera att det tidigare svaret fortfarande äger giltighet. 2014 års motion handlade om en ändring av föreningens ändamål enligt stadgarna. Denna fråga är i allra högsta grad en fråga som är relevant för föreningen och som kan bli föremål för beslut på stämman, det vill säga en klassisk föreningsfråga. Mot den bakgrunden är det självklart att ärendet/motionen ska tas upp på dagordningen för stämman och behandlas av denna.

Lagbrott och inskränkning av demokratin

Enligt motionären ”förefaller det uppenbart” att styrelsen bryter mot lagen om ekonomiska föreningar och SKB:s stadgar, genom att avvisa motioner i ”så stor utsträckning” som vid 2016 års föreningsstämma. Det är allvarliga anklagelser som riktas mot styrelsen och det är därför med viss undran som styrelsen noterar att motionären inte reagerat tidigare, till exempel genom att agera för att styrelsen inte beviljades ansvarsfrihet eller genom att klandra föreningsstämmans beslut. Styrelsen konstaterar också att motionären genom att använda sig av uttrycket ”i så stor utsträckning” tycks anse att styrelsen haft fog för att avvisa vissa, dock oklart vilka, motioner.

Enligt motionären har styrelsen, trots frågor, inte gett några ”specifika juridiska hänvisningar” som styrker inställningen att den nya motionshanteringen är juridisk korrekt. I denna del kon­ staterar styrelsen att relevanta bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar har redovisats vid ett flertal tillfällen. Det har dock då varit uppenbart att med ”specifika juridiska hänvisningar” menar motionären ett specifikt lagrum, som talar om vilka motioner som får avvisas, och accepterar inte förklaringen att en sådan bestämmelse inte existerar utan frågan måste besvaras utifrån ett flertal bestämmelser.

Den nya motionshanteringen sägs innebära en begränsning av inflytandet för fullmäktige och minska medlemsengagemanget. Det förtjänar här framhållas att den nya motionshanteringen inte innebär att fullmäktige inte får fatta beslut i föreningsfrågor, det vill säga frågor som är relevanta för föreningen i egenskap av förening. Som förening utmärker SKB sig dessutom på ett positivt sätt genom att det i föreningen finns flera organ och tillfällen där medlemmarna kan utöva inflytande över både föreningen och dess verksamhet. De är till exempel hyresutskott, valberedning, fullmäktige, revisorer, styrelse och kvartersråd samt medlemsmöten.

I denna del bör även påminnas om att styrelsen i samband med föreningsstämman hade förberett för att fullmäktige skulle kunna diskutera de ärenden som bedömdes vara frågor om styrelsens förvaltning av SKB. Fullmäktiges intresse var svalt och bara någon enstaka stannade kvar. I detta sammanhang är det även viktigt att påpeka att vad som kan ses som en föreningsfråga i en förening med ett fåtal medlemmar (det krävs bara tre för att starta en ekonomisk förening) skiljer sig från vad som gäller i en förening med tusentals medlemmar. Om bara en bråkdel av alla de förvaltningsärenden som årligen handläggs inom SKB skulle behandlas av föreningsstämman skulle varken en eller ett par dagar räcka till. När det gäller tidsaspekten anser styrelsen att den nya ordningen, tvärtemot vad motionären gör gällande, ökar fullmäktiges inflytande. Om stämman ska behandla en stor mängd förvaltningsfrågor minskar möjligheten att diskutera frågor som har med föreningen som sådan att göra.

De avvisade motionerna 2016

Motionären tar i denna del upp det förhållandet att ett antal av de motioner som avsåg för­valtningsfrågor gällde uppdrag respektive förslag till uppdrag åt styrelsen och att det är stäm­ man som ska fatta beslut i sådana frågor. Styrelsen kan konstatera att motionärens inställning bygger på att alla skrivelser som rubriceras som motioner ska behandlas som sådana ärenden som ska behandlas av stämman, oavsett vad innehållet gäller. Som bekant delar styrelsen inte denna uppfattning och den omständigheten att en skrivelse innehåller ett yrkande om uppdrag åt styrelsen har varken någon självständig betydelse eller föranleder någon annan uppfattning.

När det gäller motioner rörande hyressättningen har föreningsstämman redan tidigare fattat beslut om både hur de totala hyresintäkterna inom SKB ska bestämmas och grunderna för beräkning av hyrorna. Bestämmelser om dessa frågor finns i § 42 SKB:s stadgar. När det gäller hyresnivåerna har föreningsstämman också tidigare (den 28 maj 2009) fattat beslut om riktlinjer för hyressättning och högsta tillåtna hyreshöjningsskillnad mellan fastigheterna. Stämman har med andra ord gett styrelsen riktlinjer och styrelsen följer dessa. I detta sammanhang vill styrelsen understryka att det i SKB inte är styrelsen som enväldigt och ensidigt bestämmer hyrorna i föreningens fastigheter utan detta sker i samråd med hyresutskottet, som består av medlemmar som väljs så att både boende och köande medlemmar blir representerade.

Underlag för styrelsens beslut

Motionären undrar om styrelsens underlag för beslutet om den nya motionshanteringen var så dåligt att styrelseledamöterna ”inte riktigt förstod vad man gjorde”. I denna del av motio­nen påminner motionären om att det är ordföranden som har ansvaret för underlaget och att påföljden för ett bristfälligt beslutsunderlag är böter eller fängelse. Återigen riktar motionären, om än i detta sammanhang indirekt, en mycket allvarlig anklagelse om brott mot en styrel­seledamot. Styrelsen har vid flera möten med förtroendevalda och medlemmar redovisat sin syn på motionshanteringen och vid dessa tillfällen redogjort för den aktuella lagstiftningen. Samma lagstiftning är självklart grunden för styrelsens beslut om motionshanteringen och till grund för detta beslut har legat en rättsutredning motsvarande den som redovisas inlednings­vis i detta utlåtande. Styrelsen har dessutom öppet förklarat att vid tvivel om innehållet i en skrivelse ska anses handla om en förenings-­ eller förvaltningsfråga då behandlas frågan som en föreningsfråga.

Föreningsstämman 2016

I denna del av motionen tas ett antal mötestekniska frågor upp. Inga av dessa har dock något direkt samband med den principiella frågan, vad som menas med begreppet ”ärende”, att göra. Styrelsen kan dessutom konstatera att ingen, varken motionären eller några av de tre övriga fullmäktige som reserverade sig mot stämmans beslut vid extrastämman, har klandrat några av de beslut som fattades vid de båda stämmorna 2016.

Avslutningsvis skriver motionären att SKB:s advokat medgett att begreppet ”förvaltningsfrå­gor” inte är definierat i lagen om ekonomiska föreningar. Ingen, varken styrelsen som helhet eller enskilda styrelseledamöter, har någonsin påstått att någon sådan definition skulle finnas. Tvärtom har stor möda lagts på att förklara hur lagen måste läsas och tolkas för att det ska framgå vad som gäller i här aktuella frågor.

Särskild granskare och uppdrag till denna

Som framgår av den rättsutredning som redovisas inledningsvis i styrelsens yttrande över denna motion fyller granskningsinstitutet bland annat en informationsfunktion; en minoritet med begränsad insyn i föreningen ska genom en specialutredning kunna få undersökt ett visst förhållande ”vid misstanke om oegentligheter eller missförhållanden i föreningen”. Motionä­ren ifrågasätter styrelsens underlag för beslutet om en ny motionshantering, vilket mot bak­ grund av yrkandet om särskild granskning inte kan tolkas på annat sätt än att styrelsen anses ha undanhållit medlemmarna information. Vilken information eller vilken typ av information det i så fall skulle handla om berörs dock över huvud taget inte i motionen. Någon information har heller inte efterfrågats i något av de sammanhang som motionshanteringen diskuterats med fullmäktige och andra medlemmar. Vad som efterfrågats är, vilket även upprepas i denna motion, ”specifika juridiska hänvisningar”. När det öppet har förklarats att några sådana inte kan ges, och svaret i stället har varit att bestämmelserna, där begreppet ”ärende” förekommer, måste läsas och tolkas i ett större sammanhang, har detta svar inte godtagits. Detta innebär dock inte att styrelsen undanhållit information.

Styrelsen vill understryka att ingen fråga har avvisats. Tillfälle har dessutom funnits att diskutera förvaltningsfrågorna och dessa har behandlats av föreningens förvaltande och verkställande organ. Enligt styrelsens uppfattning har varken fullmäktige eller andra medlemmar undanhållits någon information i samband med beslutet om att på dagordningen till föreningsstämman ta upp föreningsfrågor och överlämna förvaltningsfrågorna till styrelsen.

Sammanfattning

Styrelsens redogörelse och bakgrund är omfattande, därför följer här en mycket kort sammanfattning.

Om ärende, organisation och ansvar:

• En medlem har enligt lagen om ekonomisk förening rätt att, under vissa förutsättningar, få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma. Detta gäller även om föreningen, som i SKBs fall, har infört ett representativt system (fullmäktigesystem).
• Ett ärende är en för föreningen relevant fråga och som kan bli föremål för beslut på stämman.
• Årsstämman måste fatta beslut i vissa obligatoriska frågor. De är fastställande av resultat­ och balansräkning, disposition av vinst eller förlust samt frågan om ansvarsfrihet för styrelse och Föreningsstämman ska också, enligt lag och stadgar, fatta beslut i ärenden som till exempel val av styrelse, revisorer samt behandling av ärenden. I SKBs fall ska även stämman fatta beslut om val av ledamöter till hyresutskottet och valberedningen, fast­ ställa årsavgift samt besluta i angelägenheter som ligger inom fullmäktiges kompetens­ område.
• Det som faller utanför stämmans kompetensområde enligt föregående punkt anses utgöra förvaltning. Kompetensfördelningen hindrar inte stämman från att i förvaltningsfrågor ge styrelsen direktiv, men det får inte ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan.

• Lagen visar också på en struktur för både organisation och beslutsfattande. Ekonomiska föreningar är förutom medlemsorganisationer också affärsföretag som kräver en ända­ målsenlig struktur för

Särskild granskning:

• Medlemmarnas inflytande i en ekonomisk förening utövas vid föreningsstämman där beslutsordningen vilar på majoritetsprincipen. För att inte en majoritet ska kunna fatta vilka beslut som helst, utan hänsyn till övriga medlemmar, finns det i lagen ett antal regler för att så inte kan Till det föreningsrättsliga minoritetsskyddet hör även instituten medrevisor och särskild granskning. Särskild granskning är en extraordinär åtgärd som är tänkt att användas i de fall då man misstänker att det finns oegentligheter i en ekonomisk förening, till exempel när bokföring inte är korrekt eller tvivelaktiga affärstransaktioner har ägt rum, vilket här inte är fallet. Att göra en sådan granskning är en omfattande pro­ cess som medför stora kostnader för föreningen.

Lagbrott och inskränkning av demokratin:

• Relevanta bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar i relation till motionshanteringen har diskuterats och redovisats vid ett antal tillfällen under det gångna året. I januari 2016 skedde det vid de årliga kvartersrådsträffarna för det norra respektive södra distriktet samt vid köande fullmäktiges möte. I april – maj diskuterades frågan under 55 ordinarie medlemsmöten runtom i kvarteren och i maj vid köandes medlemsmöte, motionsmöte och ordinarie föreningsstämma. Föreningsstämman i maj efterföljdes av en inbjudan att gruppvis diskutera förvaltningsfrågorna med styrelsens representant. Bara någon enstaka fullmäktig anammade inbjudan. I januari 2017 genomfördes en utbildning i att skriva motioner där frågan också berördes.

• SKB har ett antal ordinarie organ där förtroendevalda medlemmar verkar utifrån sina olika roller och uppdrag, från kvartersråd till fullmäktige. Det finns således ett flertal forum där förtroendevalda och medlemmarna kan utöva sitt I syfte att ytter­ligare öka detta inflytande tog styrelse och förvaltning initiativ till fullmäktigedagens gruppdiskussioner i november. I dessa diskussioner berördes bland annat frågan hur vi inom SKB kan öka föreningens medlemsengagemang.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att        avslå motionen.