Motion – 2018 / 0

År: 2018
Nummer: 0
Motionsställare: Kent Sjölund, hyresmedlem Täppan

Förvaltningsärende 2, Minska produktionen av nya lägenheter

SKB och byggmålet
SKB har fördubblat målet att bygga från i snitt 100 lägenheter per år till 200.
I Vi i SKB april 2014 refereras fullmäktigedagen nov 2013 där mantrat var bygg, bygg mera, bygg
gärna i goda lägen, bygg även i kranskommunerna. Det saknas en konsekvensanalys av vilken
effekt en sådan fördubbling kan få för de boende.

Nybyggen kostar …
Stigande produktionskostnader gör nyproduktionen oerhört kapitalkrävande. Hyrorna är en
mycket viktig kapitalkälla. Innerstadens hyror ökar mest. Mellan 2007 och 2016 var hyreshöjningarna
för den vanliga nyproducerade hyresrätten omkring 45 % i Stockholms innerstad.
Ensamboende över 65 år och ”fattigpensionärer” främst kvinnor som bor i innerstaden drabbas
främst. De är de första som får flytta ut. En flytt från en äldre SKB-lägenhet i innerstaden till en
mindre lägenhet i ytterstaden kostar också. Uppräkningen av upplåtelseinsatserna som skett
under boendetiden gör att insatsen för ytterstadslägenheten är högre än den nominella summan
du en gång betalade för innerstadslägenheten (spekulationsfritt!). Dessutom följer även inlåsningseffekter och minskad rörlighet. Resurssvaga hushåll lär få det knepigt framöver.

… och vad blir effekten av minskat nybyggande                                                                     Vilken effekt skulle ett kraftigt minskat nybyggande inom SKB få på köande medlemmar? Knappast
någon. De som har svårast att få bostad i Stockholm idag är de köande i SKB! Köande i SKB
har en genomsnittlig kötid runt 35 år oftast mer. Kötiden i Stockholms bostadskö var 2017 på
Södermalm i snitt 17 år (kötid räknas från 18-års ålder). Då hjälper det inte att man stått i kö hos
SKB sedan man var barn.
Man ställer sig i kö varhelst den finns och hoppas på ett under – att få en bostad. Man står förmodligen inte i SKBs kö för att man avskyr vinster.

Om SKB i snitt bygger 100 eller 200 lägenheter per år har ingen som helst betydelse för tillgången
på lägenheter. Hur många bostäder som byggs beror på markanvisningarna och den bestämmer
kommunen över. Den som får en markanvisning bygger – är det inte SKB som bygger är det
någon annan.

Den kooperativa hyresrättens attraktivitet
Finns den? Vari består den? Den är fri från spekulation säger SKB. Minsann. Spekulation brukar
definieras som kortsiktig investering och avser främst aktiehandel. Mer än 70 procent av alla
svenskar bor i egenägda radhus, villor eller bostadsrätter, 28 procent bor i hyresrätt och 0,3 procent
bor i kooperativ hyresrätt enligt Boverket rapport 2017:2. Det är en skymf mot alla villaägare,
radhusägare och bostadsrättsägare att boendet anses vara spekulation.
Vi får väl ändå tro att folk köper sin bostad för att bo i den under lång tid och att man får igen
pengarna med god ränta när man säljer den.
Den kooperativa hyresrätten kräver en upplåtelseinsats som återbetalas när hyresrätten upphört
att gälla. Man får då samma belopp som man erlade för kanske 20-30-40 år sedan, utan ränta,
utan uppräkning och garanterad förlust vid minsta lilla inflation. Vad är det som är så tjusigt
med detta?
Exploateringkontoret påpekar i följande yttrande 2008 ”När den kooperativa hyresgästen vill
lämna lägenheten krävs att hyresgästen eller föreningen hittar en ny hyresgäst som är villig att
betala insatsen för att den avflyttande hyresgästen inte ska förlora hela eller delar av beloppet.
Risken för detta är sannolikt störst vid sjunkande konjunktur”.

Om vi ser på nybyggen som Kronogården och Basaren med hyror för en 3:a på ca 11 000 kr
respektive 15 000 och insatser på ca 250 000 respektive 460 000 förefaller inte risken vara noll.
Bostadslån kan inte tillämpas då SKB-lägenheten inte kan pantsättas.

SKB och SKH och den kooperativa hyresrätten
Om den kooperativa hyresrätten skulle vara attraktiv varför tillkommer då inte kooperativa
hyresrätter på löpande band? Någon som hört talas om SKH? Inte – det står för Sveriges kooperativa
hyresrättsföreningar, Boverket skrev mångordigt om ”den fjärde upplåtelseformen” 2005.
SKH skulle stödja utvecklingen av den kooperativa hyresrätten och samverkan mellan befintliga
föreningar. SKB var en av initiativtagarna. Regeringen var beredd att ge statsbidrag för att
utvecklingen skulle komma igång. Den kooperativa hyresrätten spåddes en lysande framtid. Vad
hände? Ingenting. Det fanns inget intresse och frågan självdog och regeringen återkom aldrig
med något förslag.

Sammanfattning
Nybyggen är mycket dyra. Det är inte försvarbart att utan redovisad analys fördubbla byggandet.
Man riskerar hyreshöjningar som tvingar folk som bott decennier i innerstaden att flytta ut
till förorten för att få lägre hyra. Men då tillkommer en uppjusterad insats (se ovan). Hyra plus
upplåtelseinsatsen hänger ihop. Här ser vi en av flera svagheter med den kooperativa upplåtelseformen nämligen att det krävs en kapitalinsats vid inflyttningen. Den vanliga, allmännyttans hyresrätt kräver ingen insats eller bosparande. Har man inte råd med insatsen och bosparandet är man utesluten från den kooperativa upplåtelseformen.
Det finns andra bostadsföretag som bygger hyresrätter och som inte kräver kapitalinsats och har
kortare kötid än SKB.

SKB bidrar inte till något nettotillskott av bostäder men riskerar med sin ambitionshöjning att
skapa en fattigdomsfälla för pensionärer och då främst kvinnor.

Yrkande
Med hänvisning till det anförda yrkar jag att föreningsstämman beslutar

att     ge styrelsen i uppdrag att minska nybyggnationen till i snitt 50 lägenheter per år.