Motion – 2020 / 16

År: 2020
Nummer: 16
Motionsställare: Birgitta Carlerhag, fullmäktig Täppan

Boendekostnader, hyra och hyresutveckling

Det pågår diskussioner om SKBs framtida insatssystem. I det sammanhanget borde även hyra och hyresutveckling belysas och diskuteras. Boendekostnader är inte bara insatser.

Sambandet mellan upplåtelseinsats och hyra behandlas mycket knapphändigt i rapporten om SKBs framtida insatssystem. Där föreslås en halvering eller mer av dagens upplåtelseinsatser i nyproduktionen och att dessa sätts till målnivån 1800 kr/kvm direkt.

Man slår dock fast att nyproduktionen även fortsatt ska ”bära” sina egna kostnader vilket huvudsakligen sker genom hyressättningen. Samtidigt ska hyran i nybyggda fastigheter sättas så att samtliga lägenheter blir uthyrda, enligt riktlinjerna för hyressättning. Hur går den ekvationen ihop? Hur ska hyresnivån i nyproduktionen kunna hållas inom rimliga gränser? Kommer nyproduktionen verkligen att kunna bära sina egna kostnader med kraftigt sänkta upplåtelseinsatser? Hur påverkas föreningens ekonomi och hyrorna i det befintliga bostadsbeståndet vid hyresrabatter i nyproduktionen?

Boendekostnaden är också avhängig hyresutvecklingen och utfallet av det årliga hyressamrådet mellan styrelsen och hyresutskottet. I riktlinjerna för hyressättning står att läsa ”Under det årliga hyressamrådet görs en bedömning av hur förvaltningsenheter och lägenheter skall hyressättas i förhållande till varandra för att motsvara stadgarnas krav”.

I november 2014 beslutade styrelsen om en modell för fördelning av hyreshöjningar, utan att dessförinnan ha inhämtat fullmäktiges mening trots att utarbetandet av modellen var ett uppdrag från fullmäktige. Fastighetsbeståndet värderas genom parametrar enligt en skala på 1–10. Parametern kötid, ”genomsnittlig kötid till fastigheten” avser att spegla lägenheternas attraktivitet och viktas till 40%. Parametern läge som ett mått på geografisk attraktivitet viktas till 30%. De utgör stommen vid den årliga fördelningen av hyreshöjningarna för de olika fastigheterna.

Den tredje parametern består av kostnader, hyra som viktas till 20% samt upplåtelseinsats som viktas till 5%. Den fjärde parametern standard viktas till 5%.

Modellen användes första gången inför hyressamrådet 2015. Trenden är tydlig och inte förvånande. Det är de äldre fastigheterna, särskilt i innerstaden, som fått de största hyreshöjningarna. Det kan starkt ifrågasättas huruvida modellens parametrar är förenliga med stadgarnas § 42 som anger att hyran för en lägenhet ska baseras på lägenhetens storlek, standard, läge, ålder samt övriga förmåner knutna till lägenheten”.
Parametern genomsnittlig kötid har tillförts modellen som ett mått på attraktivitet. Ju längre kötid desto större attraktivitet. Jämsides med parametern läge, geografisk attraktivitet, ges faktorn attraktivitet en dubbel representation. De båda parametrarna viktas tillsammans till hela 70% av det totala värdetalet.

Modellens uppbyggnad innebär en marknadsanpassning. Kötidens betydelse minskar och plånbokens betydelse ökar. Hur förenligt är det med den kooperativa grundidén och med SKBs värdegrunder rättvisa och social nytta? Hur relevant är det att parametern läge endast bedöms utifrån fastighetens geografiska närhet till innerstaden och inte täcker in andra aspekter av läge som exempelvis bullernivå, luftkvalitet och närhet till natur? Och hur rimligt är det att parametern standard endast viktas till 5% av det totala värdetalet, särskilt som det finns ett förslag om enhetliga upplåtelseinsatser i hela fastighetsbeståndet oavsett modernitet och standard?

Såväl de ingående parametrarna i modellen som deras inbördes viktning behöver snarast revideras. Dessutom, för klarhet och transparens vad gäller hyressättningen, borde det vara en självklarhet för SKBs medlemmar att få ta del av respektive fastighets poängtal per parameter efter de årliga hyressamråden.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar att uppdra åt styrelsen i samband med den fortsatta utredningen om upplåtelseinsatser klargöra sambandet mellan upplåtelseinsats och hyra, redogöra för hur nyproduktionen ska kunna bära sina egna kostnader samt belysa konsekvenserna för föreningens ekonomi och det befintliga bostadsbeståndet vid hyresrabatter i nyproduktionen
att utarbeta ett förslag till revidering av modellen för fördelning av hyreshöjningar som inne- bär att modellen står i överensstämmelse med stadgarna och lägga fram det förslaget till föreningsstämman för beslut att på SKBs hemsida redovisa poängtalen från 2015 och framåt för samtliga fastigheter/förvaltningsenheter för de fyra parametrarna som används i modellen för fördelning av hyreshöjningar.

Styrelsens utlåtande och förslag till beslut

Sambandet mellan upplåtelseinsats och hyra
För att förstå sambandet mellan upplåtelseinsats och hyra och hur dessa hanteras inom SKB gäller det att skilja på vad som är värdering respektive finansiering, vad dessa delar syftar till och vad SKBs stadgar och hyresriktlinjer sätter för ramar.

Värdering

Hyresnivån behöver sättas så att fastighetens bedömda ekonomiska värde matchar produktions- kostnaden inklusive en viss osäkerhetsmarginal. Om inte detta sker uppstår ett nedskrivningsbehov av fastighetens värde som kommer att belasta SKBs resultaträkning (som då behöver kostnadstäckas av SKBs samtliga medlemmar, det vill säga samtliga medlemmar är med och subventionerar det specifika nyproduktionsprojektet). SKB har historiskt aldrig behövt skriva ned värdena på det som har nyproducerats. Nyproduktionen har i detta avseende ”burit” sina egna kostnader.

Styrelsen delar motionärens ambition om att i möjligaste mån hålla nere nyproduktionshyrorna. Ambitionen är att SKBs nyproduktion ska ha en lägre hyresnivå jämfört med andra jämförbara fastighetsägares nyproduktion. Detta för att åstadkomma rimliga boendekostnader för SKBs medlemmar där nyproduktionen idag bedöms som kostsam. Dock behöver föreningen förhålla sig till ekonomiska realiteter och en stark bidragande orsak till att nyproduktionshyrorna har stigit under senare år beror på kraftigt stigande produktionskostnader. Det bör poängteras att SKB är noga med att alla projekt upphandlas i konkurrens och med kvaliteter som syftar till lägsta möjliga livscykelkostnad (då SKB har som ambition att evighetsförvalta hela sitt fastighets- bestånd). Utöver detta försöker SKB också att effektivisera ytutnyttjandet i nyproduktionen dvs att möjliggöra att en så stor andel som möjligt av fastighetens totala yta blir uthyrningsbar.

Att ”försvara” det ekonomiska värdet (utifrån produktionskostnad) behöver balanseras mot risken att hyran sätts för högt och att det därmed blir svårt att efterfråga bland SKBs medlemmar med risk för att lägenheterna blir outhyrda. Enligt SKBs riktlinjer för hyressättning, fastställd av SKBs föreningsstämma den 28 maj 2009, ska hyran sättas så att den minimerar belastningen på föreningens ekonomi och så att samtliga lägenheter blir uthyrda. I SKBs nyproduktion görs alltid en jämförelse med kringliggande fastigheters hyresnivåer (nyproducerade hyresrätter) för att säkerställa att hyresnivåerna är konkurrenskraftiga och att lägenheterna därmed går att hyra ut. För att denna jämförelse ska bli likvärdig behöver SKBs hyresnivå inkludera upplåtelse- insatsen och värdet av denna, det vill säga vad är totalkostnaden att bo i SKB jämfört med att bo hos en annan fastighetsägare/hyresvärd. Ur en hyresmedlems perspektiv begränsar en högt satt hyra hur mycket som sedan kan erläggas i upplåtelseinsats och vice versa (totalkostnaden).

Finansiering

För SKBs del, finansieras nyproduktionen genom upplåtelseinsatser (som betalas in av inflyttande medlemmar), föreningens resultatmässiga överskott samt extern finansiering. Här ut- trycker SKBs stadgar (§38) att upplåtelseinsatser i nyproduktionen högst ska motsvara 10% av produktionskostnaden. Vad stadgarna således uttrycker är att inflyttande medlemmar ska vara med och bidra till finansieringen av nyproduktionsprojekt men att detta är begränsat till 10% av produktionskostnaden. Utifrån denna paragraf i stadgarna kan upplåtelseinsatsen sättas lägre om det bedöms nödvändigt för att få en rimlig totalkostnad dvs hyra och insats. Innebörden av att nyproduktionen ska ”bära” sina kostnader är således ett relativt begrepp som ges sin förut- sättning i SKBs stadgar och beslutade hyresriktlinjer.

Motionären nämner i ganska allmänna ordalag om hyresrabatter i nyproduktionen – oklart vad som exakt avses. De enda hyresrabatter som idag existerar i nyproduktionen är de rabatter som erbjuds inflyttande medlemmar under inflyttningsperioden för att kompensera för de störningar som finns under pågående byggnation.

Hyresutvecklingen grundad på hyreshöjningsfördelningsmodellen
Som motionären skriver infördes en av styrelsen beslutad modell för fördelning av hyreshöjningar från och med 2015. Syftet med modellen var att tillämpa stadgarnas princip om att hyres-sättningen för den enskilda lägenheten ska baseras på lägenhetens storlek, standard, läge och ålder samt övriga förmåner knutna till lägenheten.

Hyreshöjningsfördelningsmodellen arbetades fram av en partsgemensam arbetsgrupp och den baseras på parametrar som syftar till att uppfylla stadgarnas kriterier, om än bara för den år- liga hyreshöjningen. Att utforma en modell som av alla medlemmar uppfattas som rättvis och korrekt låter sig inte göras. Uppfattningarna om vilka kriterier som används och hur de viktas kommer alltid att gå isär. Däremot bör alla kunna vara överens om att grunden för differentiering av en hyreshöjning bör bygga på fakta och matematik, snarare än godtycklighet.

Enligt Lag om kooperativ hyresrätt är det styrelsens uppgift att fastställa hyror för lägenheter som upplåts med kooperativ hyresrätt. SKBs stadgar stipulerar att beslut om hyressättning av annat än enstaka lägenheter, ska föregås av samråd där hyresutskottet ska yttra sig.

Vid införandet av hyreshöjningsfördelningsmodellen var styrelsen och hyresutskottet överens om att modellen ska utvärderas efter fem år. Vid samråd om 2020 års hyror beslöts att tillämpa modellen för differentiering av 2020 års hyreshöjning och att utvärdering ska göras under 2020. Låt denna utvärdering utföras och resultat och slutsatser redovisas innan modellen förändras.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att          anse första att-satsen i motionen besvarad. att avslå andra och tredje att-satsen i motionen.

att          anse första att-satsen i motionen besvarad. att avslå andra och tredje att-satsen i motionen.

Hyresutskottets utlåtande över motion 16
Hyresutskottet pekar på att modellen för fördelning av hyreshöjningar nu är föremål för ut- värdering enligt den ursprungliga planen. Resultatet kommer att ligga till grund för eventuella förslag till förändringar av modellen.

 

Beslut

Birgitta Carlerhag, fullmäktige Täppan, yttrade sig över sin motion samt yrkade bifall till motionen och yrkade att att-satserna behandlas var för sig vid röstförfarande.
Lars Lingvall, fullmäktige Segelbåten yttrade sig och yrkade bifall till motionen därefter yttrade sig styrelseordförande Charlotte Axelsson över styrelsens utlåtande och yrkade bifall till styrelsens förslag. Därefter gick mötesordföranden Inga Näslund över till beslut i motion 16.

Motion 16, att-sats 1, Styrelsens förslag ställdes mot motionens förslag varefter votering begärdes. Efter försöksvotering med handuppräckning konstaterade stämmordförande en majoritet för styrelsens förslag. Föreningsstämman beslutade att anse första att-satsen i motionen besvarad.

Motion 16, att-sats 2, Styrelsens förslag ställdes mot motionens förslag varefter votering begärdes. Efter försöksvotering med handuppräckning konstaterade stämmoordföranden en majoritet för styrelsens förslag. Föreningsstämman beslutade att avslå andra att-satsen i motionen.

Motion 16, att-sats 3, Styrelsens förslag ställdes mot motionens förslag varefter
votering begärdes. Efter försöksvotering med handuppräckning konstaterade stämmordföranden en majoritet för motionens förslag.Föreningsstämman beslutade att bifalla tredje att-satsen i motion 2020:16