Motion – 2021 / 19
År: 2021
Nummer: 19
Motionsställare: Jan-Inge Bengtsson, hyresmedlem Kraghandsken, Julia Krueger, hyres- medlem Järinge, Joel Krueger, hyresmedlem Dyvinge, och Sara Krueger, kömedlem
Bygg framtidens hus i trä
Just nu byggs kulturhuset Sara i Skellefteå. När det invigs hösten 2021 blir det Norra Europas högsta hus i massivt trä. 73 meter högt, 20 våningar och med solceller på taket. Det står på en betongplatta och har några stabiliserande detaljer i stål men hela den bärande stommen är i massivt trä. Till och med hisschaktet är byggt i trä.
Det pågår något av en tävling världen över i hur höga hus man kan bygga i trä. I Tokyo håller man på att bygga ett 350 meter högt hus huvudsakligen i trä men trots allt med en hel del stål och betong i konstruktionen. I Sverige har vi så sakteliga börjat komma igång med att bygga flerfamiljshus i trä – oftast 5–6 våningar höga, i något fall upp mot 13 våningar. Inre hamnen i Sundsvall och Strandparken i Sundbyberg var tidigt ute. På Årstafältet byggs 335 lägenheter i trähus och i Hagastaden vid gamla Norra Stationsområdet har Cederhusen just börjat byggas. Växjö fastslog redan 2013 att staden skulle bli en modern trästad och Välle Broar var det första bostadsområdet i landet med flerfamiljshus i trä. Sedan dess har man byggt ytterligare tre områden.
Husbyggnad och driften av hus står för 20 procent av koldioxidutsläppen i Sverige, globalt för mellan 30 och 40 procent. Hälften av utsläppen åstadkoms under byggtiden. Orsaken är de stora utsläppen vid tillverkning av stål och betong och vid de tunga transporter de medför. Trä däremot utvinns med liten energiåtgång och det är ett lätt material; transportutsläppen minskar med 60-70 procent. Träet binder koldioxid under husets hela livslängd, kanske i 100 år. Också ett betonghus binder en del koldioxid men ett motsvarande trähus binder 40 gånger mer.
Trä har vi gott om i Sverige. Här växer det dessutom relativt långsamt och blir därmed extra starkt. På en timme producerar Sveriges skogar tillräckligt med virke för 120 normalstora fem- våningshus. Trä är lätt att bearbeta men avgörande för att kunna använda det i högre byggnader har varit de senaste årens tekniska utveckling inom träindustrin.
Företag som Martinsons i Bygdsiljum sydväst om Skellefteå och norskägda Moelven har utvecklat trämaterial som numera gör höga träbyggnader möjliga. Korslimmade bjälkar (KL-trä) förblir formstabila i alla väderlekar, har lång livslängd och kombinerar låg vikt med stor bärkraft. Man har utvecklat skivmoduler – de största 16 meter långa och tre meter breda. Limträpaneler ger vackra fasader med lång livslängd och låga underhållskostnader. Husen i Strandparken i Sundby- berg har fasader av cederspån, som har ett naturligt motstånd mot röta och svamp. Kärnved från lärkträd, fur och gran är vattenavvisande även utan ytbehandling och är bra fasadmaterial.
De nya träprodukterna kan nu ekonomiskt mäta sig med stål och betong och vi kan börja få en stadsmiljö som doftar skog, när fler elbilar tillåter den att slå igenom.
Tillgången på förädlad råvara är emellertid en flaskhals. Men nu bygger bl a Stora Enso och Södra Skogsägarna stora anläggningar för att producera KL-trä och man väntar sig att produktionen på kort tid kommer att tiodubblas. En stor andel väntas dock gå till den kinesiska marknaden, där man efter Parisavtalet ändrat byggreglerna för att gynna de miljövänligare trähusen.
Jämfört med betonghus väger trähus bara en tredjedel. De blir elastiska och parerar rörelser i marken. För att hålla träet torrt byggs de i tält och det sker på halva byggtiden, bl a på grund
av att 90 procent kan byggas i fabrik. Byggena torkar upp snabbare och risken för inbyggd fukt minskar. Byggjobbarna får dessutom en bättre arbetsmiljö: betongen känns rå och kall att arbeta med, träet mjukt och varmt.
Trähus ger en mindre torr inomhusmiljö. Väggarna andas och det känns mer behagligt att vistas i ett rum med väggar av trä. Lyhördhet kan dock vara ett problem. Det lätta träet tar upp mindre ljud än den tunga betongen. I Växjö har man löst det med en nygammal metod: makadam och sand i bjälklagen.
I Sverige var det fram till 1994 i lag förbjudet att bygga högre trähus än två våningar. Detta på grund av brandrisken. Numera brandskydds behandlas trä och det står därmed emot brand bättre än stål som smälter och viker sig i värmen.
1 januari 2022 blir det obligatoriskt med klimatdeklarationer för alla nybyggda hus. Från 2025 har Sverige som mål att bygga hälften av alla flerfamiljshus i trä. 2027 är siktet inställt på att införa tvingande gränsvärden för att minska byggnationens klimatpåverkan.
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag
att SKB utan dröjsmål börjar förbereda för att bygga alla framtida hus i trä.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Styrelsen delar motionärernas syn om att vi alla måste bidra till att minska vår påverkan på miljön och minska våra COb-utsläpp. Att byggande bidrar till COb-utsläppen råder inget tvivel om, och SKBs nyproduktion är inget undantag.
Det finns numera flera tekniker för att bygga i trä. SKB följer och bygger sedan flera år upp kunskap om dessa tekniker. Det handlar om moduler likt de som Lindbäcks från Öjebyn (Piteå) producerar eller korslimmat trä likt de som Martinsons från Bygdsiljum (Skellefteå) tillverkar och allt där emellan med olika hybridlösningar.
Att bygga höga flerfamiljshus i trä är fortfarande i sin linda i Sverige, men utvecklingen går framåt och trä som huvudsakligt byggmaterial blir allt vanligare. Som evighetsförvaltare måste SKB vara säkra på att bygga bra hus med både god boendemiljö och långsiktigt god förvaltnings- ekonomi.
I Björkhagen har SKB en markanvisning där arbetet med att ta fram en detaljplan pågår. Eftersom detaljplanen styr husets höjd, har SKB här redan i ett mycket tidigt skede tagit fasta på att möjliggöra för att bygga i trä. Tack vare detta hoppas SKB att detta kvarter ska kunna byggas med en stomme av trä.
Att bygga och förvalta flerbostadshus i trä medför att många utmaningar uppstår för fastighets- ägaren som har sin självklara lösning med betong. Några exempel är:
– Det finns exempel på flerbostadshus i trä som efter en lägenhetsbrand har behövt rivas eftersom vattnet vid eftersläckningsarbetet har förstört byggnaden.
– Ljudspridning via stommen.
– Fuktsäkert bygge för att undvika påväxt och röta.
– Sättningar sker under lång tid vilket gör att anslutningar mot andra material blir problematiska, vilket i sin tur medför risk för att lukt och ljud kan spridas mellan lägenheter.
– Brandspridning. Medför att det invändigt krävs komplettering med gipsskivor alternativt sprinkler. Gipsskivor är dock en av de största källorna till COb-utsläpp i ett flerbostadshus byggskede.
– Våningshöjden blir högre när man bygger i trä jämfört med när man bygger i betong. Skillnaden är ca 200–300 mm per våningsplan, vilket innebär att om man inte har planerat för detta redan i
detaljplaneskedet så blir huset oftast en våning lägre om man väljer trä istället för betong.
Det är inte realistiskt att SKB i närtid ska övergå till att bygga endast i trä, men ett första steg är redan taget och efterföljande utvärdering kommer att ske.
Vid alla nybyggnads- och ombyggnadsprojekt startar SKB en analys om vad som är lämpligt i just det aktuella fallet och hur projektet ska genomföras. Till grund för analysen ligger SKBs kvalitets- och miljöpolicy, där ett av kriterierna är att bygga klimatsmart med god kvalitet till rätt pris. Vi bygger rum för gott – och alla.
Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta att anse motionen besvarad.
Beslut
Föreningsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att anse motionen besvarad.