Motion – 2022 / 2

Motionerna 1–4 tar upp frågor som rör föreningsdemokrati och medlemsinflytande. Styrelsen anser att dessa frågor är centrala och av stor betydelse för att en förening av SKBs slag och storlek ska fungera. Motiveringarna till motionerna andas, såsom styrelsen läser dem, en viss motsättning mellan, å ena sidan, styrelsen och, å andra sidan, fullmäktige och medlemmar. Om så är fallet är detta, enligt styrelsens uppfattning, olyckligt. Styrelsen uppfattar sig inte som någon ”utvald elit” som tagit sig mer makt än vad gällande lagstiftning och SKBs stadgar samt föreningsstäm- man som högsta beslutande organ tillåter. I motionerna ges uttryck för att SKB bör ha en plan för utbildning av medlemmar, fullmäktige och andra förtroendevalda,
att styrelsen brutit mot § 28 SKBs stadgar.
att styrelsen ska ha mer kontinuerlig dialog med fullmäktige utöver de årliga föreningsstämmorna samt att medlemmarna ska ha ett direktinflytande när det gäller principiella frågor, inklusive frågan om var SKB ska bygga och fördelningen av fastighetsunderhållet, samt frågor av större ekonomisk betydelse.

Av betydelse för styrelsens inställning till yrkandena i de fyra motionerna är bland annat följande principer för medlemsinflytande samt gällande lagstiftning.

När SKB bildades år 1916 hade föreningen 206 medlemmar. Deras inflytande utövades genom så kallad direktdemokrati, det vill säga varje medlem hade en röst. År 1933 uppgick medlemsantalet till 1 901 (1 713 boende och 188 köande). Detta år övergav SKB systemet med direktinflytande till förmån för ett system med representativ demokrati där föreningens medlemmar representeras av förtroendevalda fullmäktigeledamöter. Skälet till denna förändring var sannolikt att det blivit alltmer otympligt med årsmöten som alla medlemmar skulle kallas till och fysiskt kunna närvara vid. Samtidigt infördes en distriktsindelning. Medlemmarna utövade därefter sitt direktinflytande på de årliga distriktsmötena och valde fullmäktigeledamöter. År 1989 slopades distriktsindelningen. Därefter har hyresmedlemmarna utövat sitt direkta inflytande på de av kvartersråden årligen anordnade medlemsmötena. Kömedlemmarna utövar sitt direkta inflytande på det av styrelsen årligen anordnade medlemsmötet för köande.

En fullmäktig är inte ombud för de medlemmar som har valt honom eller henne utan representerar även de som inte har röstat alls eller har röstat på någon annan. Fullmäktigen är heller inte bunden av eventuella instruktioner, till exempel uttalanden som en majoritet har gjort på det möte som har valt honom eller henne (Lagen om ekonomiska föreningar. En kommentar. Anders Mallmén, Sten Andersson och Bo Thorstorp, femte upplagan, sidan 219). Detsamma gäller för övriga förtroendevalda i föreningen, exempelvis ledamöter av styrelsen.

Föreningsstämman, i SKBs fall bestående av de av medlemmarna valda fullmäktigeledamöterna, är föreningens högsta beslutande organ. Föreningsstämman väljer i sin tur bland annat ledamöter till styrelsen. Normalt antas att till de båda uppdragen (fullmäktigeledamot respektive styrelseledamot) väljs representanter som medlemmarna har förtroende för. Om förtroendet inte längre föreligger är den naturliga lösningen att välja en annan representant.

Till skillnad från fullmäktigeledamöterna har styrelseledamöterna ett personligt ansvar för de beslut som de fattar. Bland annat mot bakgrund av detta är styrelsen som organ inte skyldig att följa stämmobeslut som strider mot lag eller stadgar (7 kap. 42 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, EFL).

När det gäller ansvarsfördelningen mellan föreningsstämma och styrelse fattar föreningsstämman beslut om stora övergripande frågor i föreningen såsom fastställande av årsredovisning, beslut om resultatfördelning, val av styrelse och revisorer samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöter (6 kap. 10 § EFL). I dessa frågor har föreningsstämman ensam beslutanderätt. Styrelsens uppgifter är att ansvara för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter, att fortlöpande bedöma föreningens ekonomi och att se till att föreningens organisation är utformad så att ekonomin kan kontrolleras på ett betryggande sätt (7 kap. 4 § EFL). Dessa frågor har styrelsen ensam beslutanderätt om.

Begreppet ”förvaltningen av föreningens angelägenheter” är enligt ovan nämnda kommentar till EFL (sidan 242) mycket vittgående. Allt som ligger utanför föreningsstämmans exklusiva kompetens (beslutanderätt) utgör förvaltning. Denna förvaltning ska självklart utövas inom ramarna för vad som enligt stadgarna är ändamålet med föreningen. I SKBs fall är det att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att
1) förvärva äganderätt eller tomträtt till mark för bebyggelse och till bebyggda fastigheter.
2) bedriva byggnadsverksamhet för att i första hand upplåta bostadslägenheter med kooperativ hyresrätt för permanent boende åt föreningens medlemmar.
3) förvalta mark och byggnad varöver föreningen disponerar.
4) i samband med uthyrande av bostadslägenhet teckna kollektiv hemförsäkring för hyresgäst samt
5) bedriva sådan annan verksamhet som står i samband med vad som sägs under punkterna 1–3.

När det finns en vd är hans eller hennes uppgift att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar (7 kap. 29 § EFL). Till den ”löpande förvaltningen” hör enligt ovan nämnda kommentar (sidan 271) ”alla åtgärder som inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. Avgränsningen påverkas av verksamhetens art och föreningens storlek”.

Någon mer specifik vägledning för funktions- och ansvarsfördelningen mellan föreningsstämma, styrelse och vd ges inte i lagstiftningen. Det är utifrån befintlig lagstiftning och innebörden av denna som tolkningen av § 28 i SKBs stadgar ska göras. När styrelsen inhämtar föreningsstämmans mening, i sådana frågor som inte omfattas av föreningsstämmans exklusiva beslutanderätt, är styrelsen skyldig att följa de direktiv som föreningsstämman ger. Stämmodirektiv ska dock utgöra undantag och föreningsstämmans beslut i förvaltningsfrågor får, enligt kommentaren till EFL (sidan 245) inte gå så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan i föreningen.

I motion 1 yrkas att styrelsen ska ges i uppdrag att utarbeta en plan för kvalitativ utbildning för medlemmar, fullmäktige och andra förtroendevalda. Planen ska presenteras för föreningens medlemmar på SKBs hemsida.

Engagerade medlemmar är en stor och värdefull tillgång för varje förening, även för SKB. Att som medlem engagera sig och delta i föreningens olika aktiviteter och möten liksom att följa utvecklingen via olika kanaler, är en bra förutsättning för att hålla sig informerad och öka sin egen kunskap. Det är dessutom mycket positivt när medlemmar själva tar initiativ till att mötas, diskutera och tillsammans driva olika frågor.

Styrelsen vill givetvis bidra till ökad kunskap hos både medlemmar och förtroendevalda. Inom SKB anordnas därför olika möten och träffar, såväl stadgereglerade som icke stadgereglerade, där det ges möjlighet att träffa andra medlemmar, förtroendevalda och anställda. Exempel på sådana möten och träffar är medlemsmöten för boende, köandes medlemsmöte, motionsmöte, föreningsstämma och fullmäktigedag samt kvartersrådens möten. På olika sätt ger dessa aktiviteter tillfälle att förmedla information, samråda, ställa frågor, delta i samtal och därigenom bidra till SKBs utveckling.

Med undantag för de senaste åren då pandemin inte möjliggjort fysiska möten, har nyvalda förtroendeledamöter bjudits in till en utbildningskväll. Den har varit uppdelad i två delar; en övergripande del som omfattar SKBs historia, hur föreningen är uppbyggd och fungerar utifrån bland annat de olika organens roller samt hur det fungerar med motioner och förslag till föreningsstämman. Den andra delen har vänt sig direkt till kvartersråden och omfattar deras roll och ansvar samt ekonomi. Digital information om fullmäktiges och kvartersrådens roller har också tagits fram.

SKB kommer även fortsättningsvis att se över både behov av att utveckla olika former av utbildningar och innehållet i dessa. Som exempel kan nämnas den nya rollen som hållbarhetsambassadör för kvarteren. Denna har testats det senaste året. Under innevarande år kommer alla kvarter att erbjudas att ha en sådan funktion. Hållbarhetsambassadörerna får bland annat möjlighet att träffa varandra och utbyta erfarenheter inom hållbarhetsområdet. Alla medlemmar, såväl köande som boende, kommer också under våren 2022 få möjlighet att delta på en digital föreläsning om biologisk mångfald. Därutöver har styrelsen för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter för såväl styrelse som fullmäktige och medlemmar, boende och köande, med uppdraget att ta fram förslag på utbildningsaktiviteter. Syftet med detta är att säkerställa att den erbjudna utbildningen motsvarar efterfrågan.

I motion 2 yrkas att det ska tillsättas en arbetsgrupp som tar fram tydliga riktlinjer och processer vad gäller tolkningen av § 28, för att bättre definiera vilka frågor som styrelsen ska gå till fullmäktige med för att få ett förankringsbeslut för att kunna gå vidare. Fram till dess att riktlinjer tagits fram bör styrelse och förvaltningsledning vara uppmärksamma på vilka frågor som skulle kunna vara av principiell natur eller större ekonomisk betydelse och dessa bör sedan dras inför fullmäktige.

I motionen nämns ett antal exempel på vad som är frågor av principiell betydelse: omdefinierande av markstrategi, miljö- och marknadsstrategi samt målsättning för hur många bostäder som ska byggas per år. Som exempel på frågor av större ekonomisk betydelse nämns principer och upplägg för finansiering av nybyggnation, föreningens soliditet, belåningsgrad och vinstnivå samt uppstart av projektering av nya bostadsområden.

Som framgår ovan av styrelsens redovisning ansvarar styrelsen, inom ramarna för lagstiftning och föreningens stadgar, för förvaltningen av föreningens angelägenheter. Frågor om förvärv av fastigheter eller tomträtter och om nybyggnation liksom förvaltningen och utvecklingen av föreningens fastighets- och lägenhetsbestånd ryms inom den definition av föreningens ändamål som anges i stadgarna. Med hänsyn till
SKBs omfattning – föreningen har runt 92 100 medlemmar, drygt 8 200 lägenheter fördelade på 146 fastigheter, belägna i sju kommuner och med ett marknadsvärde på mer än 29 miljarder kronor – anser styrelsen att nu nämnda frågor inte är av sådan principiell art att styrelsen är skyldig att före beslut inhämta föreningsstämmans mening. Enligt styrelsen skulle en fråga av principiell art kunna vara försäljning av en eller flera fastigheter eller att SKB helt skulle sluta bygga nya bostäder. Beträffande de frågor som i motionen nämns som varande av större ekonomisk betydelse delar styrelsen inte motionärens uppfattning. Tvärtom anser styrelsen att sådana frågor, återigen med hänvisning till bland annat föreningens storlek, faller inom styrelsens ansvar för föreningens ekonomiska situation. Ett exempel på en fråga av större ekonomisk betydelse skulle kunna vara att styrelsen anser att SKB inte längre ska finansiera nya bostäder på sedvanligt sätt, det vill säga med både eget och lånat kapital, utan med enbart eget eller enbart lånat kapital. Det ena skulle avsevärt påverka hyresmedlemmars upplåtelseinsatser och hyror och det andra innebära ett risktagande som inte kan betecknas som sedvanligt.

I motion 3 yrkas att det i SKB ska skapas en plattform för mer kontinuerlig dialog mellan styrelse och fullmäktige, utöver de årliga stämmorna, samt att styrelsen ska bli mer aktiva med ”förslagsdialog och propositioner till stämman”.

Som framgår ovan, under styrelsens synpunkter på motion 1, förekommer redan idag en dialog mellan styrelse och fullmäktige. Fullmäktiges formella inflytande utövas dock genom det organ som föreningsstämman utgör; för att fullmäktige ska kunna fatta beslut som är bindande för föreningen ska det alltså kallas till föreningsstämma. Någon plattform med beslutanderätt av det slag som föreslås i denna motion finns det inte stöd för i gällande lagstiftning.

Vid större frågor som till exempel inför kommande stadgeändring, finner styrelsen det mycket viktigt med ett ömsesidigt, aktivt engagemang. Därför arrangerades för detta ett stort antal aktiviteter under åren 2015–2019, exempelvis workshops, extra fullmäktigedag och extra medlemsmöten. Specifika arbetsgrupper med representanter från fullmäktige, hyresutskott, styrelse och tjänstemän inrättades. Arbetsgrupperna tog fram två rapporter som alla medlemmar fick tillfälle att lämna synpunkter på, via ett formulär. Det samlade underlaget låg sedan till grund för förslaget till inriktningsbeslut som den extra föreningsstämman år 2021 fattade beslut om.

Digitaliseringen i samhället har under de senaste åren möjliggjort att fler kan delta i digitala möten, samråd och aktiviteter. SKB startade under 2021 en digital medlemspanel. Panelen består av ca 1 600 köande och boende medlemmar som har anmält sig via skb.org och fortfarande kan anmäla sig för att delta. Syftet är att stämma av olika frågor och hittills har medlemmar tyckt till om ämnen som exempelvis hållbarhet, trygghet och trivsel. Dessa typer av digitala möjligheter kommer SKB också att ha i åtanke och använda inför framtida dialog med förtroendevalda.

Styrelsens och ledningens protokoll är inte offentliga. Varken medlemmar i föreningen eller utomstående har rätt att få ta del av dem. Styrelsen bestämmer med iakttagande av sin vårdnadsplikt om spridningen av protokollen. Revisorerna har dock alltid rätt att ta del av dem (kommentaren till EFL, sidan 268). En konsekvens av detta är att det inte finns någon skyldighet att göra varken styrelsens eller ledningens protokoll allmänt tillgängliga för fullmäktige. Styrelsen anser heller inte att detta är lämpligt, bland annat med tanke på de i protokollen antecknade personernas integritet och den affärssekretess som måste råda gällande vissa ärenden.

I motion 4 yrkas att styrelsen tillsammans med ett utskott ska ta fram en handlingsplan för att § 28 följs, att kommande principiella beslut och större ekonomiska beslut måste beredas via medlemmar med tydliga beslutsunderlag anpassade för samtliga medlemmars kunskapsnivå och att det ska framgå i beslutsunderlaget att det avser § 28 och hur medlem kan påverka beslut. Det yrkas att frågan om var SKB ska bygga geografiskt ska anses vara en fråga av principiell art när det gäller byggande utanför Stockholm eller om det är av ekonomisk betydelse. Det yrkas vidare att frågan om fördelning av underhåll och nyproduktion ska anses vara en fråga av principiell art. Detsamma yrkas beträffande frågan om ökningstakten på nyproduktion. Slutligen yrkas att kooperationen ska återupprättas, vilket innebär att medlemmar verkligen kan påverka SKB. För att detta ska ske måste styrelsen visa större transparens innan principbesluts tas.

Styrelsen har i sina synpunkter på motion 2 redogjort för sin inställning till vad som för en förening av SKBs omfattning kan anses ingå i styrelsens förvaltning av föreningens angelägenheter och vad som kan vara frågor av principiell art eller av större ekonomisk betydelse. Styrelsen anser inte att det är varken möjligt eller lämpligt att i en handlingsplan en gång för alla definiera vad som för SKB är en fråga av principiell art eller av större ekonomisk betydelse. Det ligger i sakens natur att detta växlar över tid, bland annat i takt med att föreningen växer och utifrån exempelvis olika omvärldsfaktorer. Det får i stället anses vara styrelsens skyldighet att i samband med beslut i en fråga som bedöms ligga utanför vad som är av sedvanlig karaktär eller utanför föreningens ändamål noggrant överväga om man ska inhämta föreningsstämmans mening innan beslut fattas.

Det ingår självklart i revisorernas granskning att uppmärksamma om styrelsen i en fråga borde ha agerat i enlighet med § 28. Styrelsen vill i sammanhanget även understryka att § 28 inte innebär att frågor av principiell art eller av större ekonomisk betydelse ska beredas via föreningens medlemmar. Medlemmarnas inflytande i SKB utövas, som anförts ovan, av fullmäktigeledamöterna på föreningsstämman. En medlems rätt att närvara på en föreningsstämma är, om medlemmen inte är fullmäktigeledamot, begränsad till när en sådan medlems eventuella motion/-er behandlas.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta att bifalla motion 1,
att avslå motionerna 2, 3 och 4.