Motion – 2023 / 3
År: 2023
Nummer: 3
Motionsställare: Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten
Styrelsens förslag till stadgeändringar
Precis som styrelsen hade lovat publicerades förslaget till stadgeändringar i slutet av december, mer än en månad före motionstidens utgång. Det var bra.
Men hur ser förslaget ut?
Det är bara stadgetext. Det saknas helt motiveringar för ändringsförslagen i de olika paragra- ferna. Till grund för vissa ändringar ligger visserligen rapporter, diskussioner och ett så kallat inriktningsbeslut. Men vad av allt detta är motiveringar för det enskilda ändringsförslaget?
Man kan leta på SKB:s hemsida, men det är omöjligt att veta om man har hittat den formulering som styrelsen menar är motiveringen för ett visst förslag. Och ska man behöva leta?
Det är helt grundläggande att det ska finnas motiveringar i ett stadgeförslag. Man ska också om tio år lätt kunna hitta och läsa vad som låg till grund för de olika ändringsförslagen.
Stadgeförslaget innehåller också flera helt nya ändringsförslag som inte har diskuterats. Men inte ens för dem anger styrelsen några motiveringar eller förklaringar.
Vad betyder tillägget ”grovt” i paragrafen om uteslutning? Vad innebär tillägget om medlem- marnas beslutanderätt i paragrafen om medlemsmöten? Varför har meningen om att vd ingår i styrelsen strukits? Vad innebär det att alla konton ska upphöra?
Att förklaringar av de nya förslagen saknas har också gjort det svårt att skriva motioner om stadge- ändringarna.
Ett stadgeförslag utan adekvata motiveringar bör inte bifallas.
Men stadgeförslaget kan kritiseras också för annat.
I stadgar är indelningen i stycken viktig. Man brukar hänvisa till stadgetexter och lagtexter genom att skriva till exempel ”§ 7 tredje stycket”. Stycken i stadgar måste därför markeras an- tingen genom mellanrum mellan styckena eller indrag för första raden i ett stycke.
Men i styrelsens stadgeförslag markeras nytt stycke bara genom ny rad – varken indrag eller mellanrum. Man får gissa var nytt stycke börjar. Det går i och för sig bra om texten på raden innan slutar långt från högermarginalen. Men om avståndet är litet måste man titta på nästa rad och bedöma om första ordet där skulle få plats på raden ovanför. Det blir en osäker bedöm- ning. Och man ska inte behöva göra sådana bedömningar.
Det är omöjligt att se att nytt stycke börjar vid ”Medlemmarna sammanträder” i § 16, ”Utöver föräldrars” i § 19 och ”Om minst en tiondel” i § 29, och många fall är svårbedömda.
Om indelningen i stycken inte framgår tydligt i ett stadgeförslag är det ett skäl för åter- remiss.
Styckeindelningen är också felaktig på några ställen i nuvarande lydelse och därmed också föreslagen lydelse. Exempelvis ska det vara nytt stycke vid ”Likaledes” i § 6 och vid ”Kallelse till ordinarie” i § 16 men inte vid ”Till kvartersråden” i § 14.
Ett skrivfel har jag hittat: I nuvarande § 43 ska ”föreningen medlemstidning” vara ”föreningens medlemstidning”. Eventuellt kan ”lag” i stället för ”lagen” i en hänvisning i § 11 också uppfattas som ett skrivfel.
Som framgår av mina övriga motioner om stadgarna finns det en hel del ytterligare ändringar att fundera över i de paragrafer där styrelsen föreslår ändringar.
När det behöver göras en ändring i en viss paragraf vore det naturligt att se över hela paragrafen, för att bedöma om någon ytterligare ändring kunde förbättra stadgarna. Inte minst behövs det ändringar när det gäller språket, som på många ställen är ålderdomligt och tillkrånglat. Formu- leringarna kan göras både enklare och tydligare, på samma sätt som man numera också i modern lagtext eftersträvar det som kallas klarspråk.
Jag kan också tycka att det hade varit bra om styrelsen hade försökt förankra sitt förslag bland medlemmarna, exempelvis genom någon arbetsgrupp som intresserade hade kunnat anmäla sig till. På det sättet hade man kunnat fånga upp synpunkter, förslagen hade blivit bättre genom att diskuteras av flera, ett antal motioner hade inte behövt skrivas, och behandlingen vid stämman hade underlättats.
I skrivande stund finns inget annat stadgeförslag än det förslag som publicerades i december, som är bristfälligt.
Därför yrkar jag att föreningsstämman beslutar
att återremittera styrelsens förslag till stadgeändringar.
Jag hoppas dock att styrelsen inför stämman skickar ut ett förslag där de brister som jag har tagit upp är korrigerade, så att jag vid stämman slipper yrka bifall till detta återremissyrkande.
Styrelsens utlåtande och förslag till beslut
Den av motionären föreslagna metoden för markering av nytt stycke har implementerats i styrelsens förslag. Samtliga föreslagna stadgeändringar är redovisade och motiverade i ärende- handlingen och skrivfel i befintliga stadgar i §§ 11 och 43 är korrigerade.
Motionärens önskemål om översyn av paragrafers helhet har delvis tillmötesgåtts. Dock var det inte styrelsens uttalade ambition att steg 1 skulle innehålla annat än ändringar syftande till att höja medlemsinsatsen till 30 000 kronor, byta ut begreppet bosparande mot medlemsinsats, ta bort utdelning/emissionsinsats, justera lägsta upplåtelseinsats samt att införa konsekvensändringar till följd av ändringar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Styrelsen noterar förslaget om arbetsgrupp för kommande större stadgeändringar. Dock vill styrelsen erinra om att grunden till de förslag som omfattas av både steg 1 och 2 har skapats av just arbetsgrupper.
Med hänvisning till att de önskemål motionären framfört har tillgodosetts föreslår styrelsen att motionen avslås.
Beslut
Stämman beslutade med acklamation att avslå motion 3.