Motion – 2024 / 1

Bakgrund

SKB ersatte redan 1933, då föreningen hade 1 901 medlemmar (1 713 boende och 188 köande), den direkta demokratin med en representativ demokrati, det vill säga ett fullmäktigesystem. Antalet ledamöter skulle vara en tjugofemtedel av antalet medlemmar i föreningen, dock högst 120. Det aktuella året uppgick antalet ledamöter till 74. 1957 slopades taket för antalet fullmäktigeledamöter, samtidigt som en ny grund för beräkning av antalet fullmäktigeledamöter för boende infördes: varje förvaltningsenhet skulle representeras av en ledamot och en personlig suppleant för första påbörjade tvåhundratalet medlemmar samt en ledamot och en suppleant för varje nytt påbörjat tvåhundratal därutöver. 1971 reviderades reglerna för fastställande av antalet fullmäktigeledamöter för boende genom att föreningens fastighetsbestånd nu skulle delas in i förvaltningsenheter som kunde bestå av en eller flera fastigheter. Grunderna för beräkningen av antalet fullmäktigeleda- möter och suppleanter ändrades dock inte. 1980 infördes ett tak för hur många fullmäktigeleda- möter och suppleanter som kunde utses för föreningens köande medlemmar, nämligen 32. Bak- grunden till denna begränsningsregel var den medlemsökning som skett de föregående åren. Vid utgången av 1979 uppgick antalet köande medlemmar till 8 119, vilket utan en begränsningsregel skulle ha gett dessa medlemmar 40 fullmäktigeledamöter vid 1980 års föreningsstämma. Antalet fullmäktigeledamöter för boende uppgick detta år till 38. Köande medlemmar skulle med andra ord ha fått majoritet i fullmäktige. Nuvarande fördelning av andelen fullmäktigeledamöter valda av boende (60 procent) respektive köande (40 procent) medlemmar tillkom 1989. När förenings- stämman bestämde att införa nuvarande kvoteringsregel motsvarade de 32 fullmäktigeplatserna ungefär 40 procent av det då totala antalet fullmäktigeplatser. Bakom beslutet att tillförsäkra föreningsstämman en majoritet av sådana fullmäktigeledamöter som väljs av boende medlemmar låg tanken att vissa av SKBs viktigaste frågor (till exempel sådana som rör föreningens ekonomi, fastighetsunderhåll och hyressättning) har större betydelse för boende än för icke boende med- lemmar. När frågan behandlades av arbetsgruppen för parlamentariska systemet och turordning (rapport 2019-01-25) ansåg arbetsgruppen att denna princip alltjämt bör gälla.

Medlemsgruppernas ekonomiska intresse

SKBs ändamål är enligt stadgarna §2 att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att förvärva fastigheter och på dessa bygga hus med lägenheter som ska upplåtas med kooperativ hyresrätt för permanent boende åt föreningens medlemmar.

De boende påverkas i sitt boende mer eller mindre direkt av föreningens operativa, men även strategiska, beslut. Detta hindrar dock inte att det kan diskuteras om inte de köande medlem- marnas intresse av att föreningen förmår fortsätta förvärva fastigheter och bygga nya kooperativa hyresrätter är väl så stort.

En ekonomisk förening ska tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen. Ett mått på hur stort ekonomiskt intresse en medlemsgrupp har kan vara att se närmare på hur stor del av föreningens egna kapital som tillskjutits av respektive grupp. Med ett sådant synsätt skulle de köande medlemmarna kunna anses ha ett större ekonomiskt intresse än hyresmedlemmarna, de boende medlemmarna. Föreningens köande medlemmar svarar för 66,4 procent och de boende medlemmarna för 33,6 procent av det tillskjutna egna kapitalet, mätt i respektive medlems- grupps insatskapital.

Medlems- och upplåtelseinsatser per 2024-02-11:

Av föreningens totala egna kapital utgörs insatser av drygt hälften. Den återstående delen utgörs primärt av upparbetade överskott sedan föreningens bildande, till vilket såväl köande som boende bidragit, även om överskottet till största delen utgörs av överskott i förvaltningsverksamheten – det vill säga från hyresintäkterna.

Under alla omständigheter kan man konstatera att de köande medlemmarna mycket påtagligt bidrar till föreningens egna kapital och därmed minskat behov av extern upplåning. Vid en genom- snittlig upplåningsränta på 3,0 procent motsvarar de köande medlemmarnas insatser en räntekost- nad om 41 miljoner kronor. Om de köande skulle avsluta sina medlemskap skulle detta behöva kompenseras med en hyreshöjning på cirka fem procent för en oförändrad resultatnivå.

Styrelsen konstaterar att, med nuvarande stadgebestämmelser, skulle en förändrad mandat- fördelning till 55 procent boende och 45 procent köande, med bibehållen princip – att varje förvaltningsenhet med upp till 200 lägenheter ska utse en fullmäktigeledamot och ytterligare en fullmäktigeledamot per 100 lägenheter – medföra att antalet fullmäktigeledamöter blir 138

ledamöter (baserat på befintligt fastighetsbestånd och förvaltningsenhetsindelning). Dessa konsekvenser av en förändrad mandatfördelning och det faktum att även nyproduktion bidrar till en större fullmäktigeförsamling gör att det kan finnas skäl att se över hur de boende med- lemmarna representeras i fullmäktige.

Sammanfattning

Föreningens boende medlemmar påverkas väldigt konkret av de beslut som fattas av fullmäktige. De köande medlemmarna å andra sidan bidrar påtagligt till föreningens egna kapital och däri- genom till lägre upplåningsbehov och räntekostnader. Vidare konstateras att föreningen har 91 procent köande medlemmar. Mot denna bakgrund finner styrelsen att motionärernas förslag är relevant och av stort intresse. Dock kan konstateras att det inte krävs någon särskild utredning för att klarlägga vilka konsekvenserna skulle bli om ett stort antal köande medlemmar valde att lämna föreningen. Det skulle få betydande konsekvens för föreningens räntekostnader, både genom ökad upplåning och försämrade upplåningsvillkor till följd av sämre rating som en direkt konsekvens av försämrade ekonomiska nyckeltal.

Möjlig konsekvens av bifall till ändrad mandatfördelning

För det fall föreningsstämman fattar beslut i enlighet med motionärernas förslag om förändrad mandatfördelning och styrelsens förslag till bifall till detsamma kommer styrelsen att behöva överväga om ytterligare stadgebestämmelser behöver ses över. Om detta är fallet avser styrelsen att uppdra åt projektgruppen för stadgerevision steg 2 att inkludera detta i sitt arbete. Det kan exempelvis avse bestämmelser om hur beräkningen av förvaltningsenheternas representation i fullmäktige görs. Ett annat alternativ kan vara att se över förvaltningsenhetsindelningen. Detta med tanke på det ökade antalet fullmäktigeledamöter som ändrad mandatfördelning leder till, vilket ökar ytterligare till följd av nyproduktion.